Den svenska förvaltningsmodellen – med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli – skiljer sig från den modell som gäller i de flesta andra EU-länder. Frågan om den svenska modellens lämplighet i ett EU-perspektiv har också diskuterats ända sedan Sverige blev EU-medlem.
Valet i Grekland den 6 maj 2012 resulterade i ett starkt väljarstöd för andra partier än de som traditionellt har innehaft regeringsmakten.
Det som i EU kallas ”ett område med frihet, säkerhet och rättvisa” ses oftast som ett politikområde som bara omfattar unionen men det har också en viktig internationell dimension. Efter flera initiativ från Europeiska rådet har EU blivit en global kraft inom områden som migration, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet.
Trots att de roterande ordförandeskapen har förlorat i tyngd i och med Lissabonfördragets ikraftträdande, har det land som håller i ordförandeklubban i sex månader fortfarande en viktig roll. För Danmark, ordförandeland under den första halvan av 2012, har den pågående krisen i eurozonen inneburit stora utmaningar.
Efter flera års uppgång faller nu det svenska opinionsstödet för EU. I 2011 års mätning från SOM-institutet svarar 46 procent att de i huvudsak är för det svenska EU-medlemskapet.
Trots det starka motståndet mot så kallade euroobligationer har frågan åter hamnat på beslutsfattarnas dagordning. Till stor del beror detta på att internationella organ som G20 och Internationella valutafonden (IMF) ställer högre krav på utlåningsvolymen i euroområdets räddningsfonder.
Den nya ungerska grundlagen – som trädde i kraft i januari 2012 – har varit föremål för omfattande internationell kritik.
EU har hela tiden varit och är alltjämt fast besluten att få till stånd en heltäckande klimatöverenskommelse baserad på FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).
På grund av kvardröjande problem med korruption i Bulgarien och Rumäninen införde EU Mekanismen för Samarbete och Verifikation (MSV). Syftet med denna mekanism är att påskynda reformer genom att unionen får inflytande över utvecklingen också efter det att ett land har blivit medlem.
Sommaren 2011 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Förslaget innebär en betydande kursändring i riktning mot hållbar förvaltning.