Att skära ned på byråkrati är en populär ambition men i grunden missvisande. Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, slår ett slag för en tillgång som är avgörande för EU:s överlevnad och framgång.
På kort tid har EU ökat sin aktivitet på området företagsbeskattning, inte minst genom lagstiftning mot skatteflykt. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda på ytterligare harmonisering. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet.
Försoningen mellan Frankrike och Tyskland har varit central för den europeiska integrationen. I dag strävar de båda länderna efter att stärka EU mot bakgrund av förändringar i omvärlden och ökade interna spänningar. Katarina Engberg, senior rådgivare vid Sieps, ger en bild av den fransk-tyska dialogen om EU.
De nationella parlamenten fyller en viktig funktion i EU-samarbetet. I ett jämförande perspektiv har Sveriges riksdag utvecklat en stark roll. Mer offentlig debatt om EU-frågor skulle dock stärka demokratin.
I november 2017 antogs EU:s så kallade sociala pelare vid ett toppmöte i Göteborg. Initiativet kan leda till vissa förändringar men har i första hand ett symboliskt värde. Det menar Caroline de la Porte, professor i europeisk och jämförande socialpolitik, i en analys av samspelet mellan den sociala pelaren och den nordiska modellen.
Den ökade internationella rörligheten har väckt en diskussion om EU:s befogenheter på skatteområdet. Frågan om legitimitet blir därmed central. Enligt nationalekonomen Katarina Nordblom kan viss EU-samordning av skatter idag uppfattas som legitim, men om EU skulle ges beskattningsrätt måste fler villkor uppfyllas.
Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland.
Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.
De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS.
Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.