Den ökade internationella rörligheten har väckt en diskussion om EU:s befogenheter på skatteområdet. Frågan om legitimitet blir därmed central. Enligt nationalekonomen Katarina Nordblom kan viss EU-samordning av skatter idag uppfattas som legitim, men om EU skulle ges beskattningsrätt måste fler villkor uppfyllas.
Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland.
Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.
De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS.
Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.
När det gäller hanteringen av EU-frågor är Sveriges riksdag ett av EU:s starkaste parlament. Riksdagen kan dock bli bättre på att prioritera de viktigaste frågorna och debattera dem offentligt.
Beslut på EU-nivå har stor påverkan på politiska beslut i Sverige. Trots det för Europapolitiken en undanskymd tillvaro i de organisationer som länkar samman medborgare och beslutsfattare – de svenska riksdagspartierna.
Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer. Det skriver Zsuzsanna Végh vid European University Viadrina/European Council on Foreign Relations.
I ett europeiskt perspektiv deltar Sveriges riksdag aktivt i EU-samarbetet. Samtidigt har riksdagen hittills avstått från möjligheten att föra en politisk dialog med EU:s institutioner.
Skarpa motsättningar eller avpolitisering? Bilden av svensk EU-politik är ofta motsägelsefull. Att det faktiskt finns en livaktig och sakfrågeinriktad opposition framgår av en analys av EU-nämnden. Frågan är dock om den når väljarna.