Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.
De tre nordiska och de tre baltiska staterna samarbetar informellt inom EU. Likheterna är betydande, men skillnaderna ska inte underskattas. Ett exempel är säkerhet i Östersjöregionen – ett område där de delar intressen men till stor del agerar utifrån olika erfarenheter. Det nordisk-baltiska samarbetet analyseras av Kristi Raik och Piret Kuusik vid Estonian Foreign Policy Institute/ICDS.
Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.
När det gäller hanteringen av EU-frågor är Sveriges riksdag ett av EU:s starkaste parlament. Riksdagen kan dock bli bättre på att prioritera de viktigaste frågorna och debattera dem offentligt.
Beslut på EU-nivå har stor påverkan på politiska beslut i Sverige. Trots det för Europapolitiken en undanskymd tillvaro i de organisationer som länkar samman medborgare och beslutsfattare – de svenska riksdagspartierna.
Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer. Det skriver Zsuzsanna Végh vid European University Viadrina/European Council on Foreign Relations.
I ett europeiskt perspektiv deltar Sveriges riksdag aktivt i EU-samarbetet. Samtidigt har riksdagen hittills avstått från möjligheten att föra en politisk dialog med EU:s institutioner.
Skarpa motsättningar eller avpolitisering? Bilden av svensk EU-politik är ofta motsägelsefull. Att det faktiskt finns en livaktig och sakfrågeinriktad opposition framgår av en analys av EU-nämnden. Frågan är dock om den når väljarna.
Trots positiva trender är det långt kvar till en jämn fördelning mellan kvinnor och män bland valda lokalpolitiker inom EU. Det skriver statsvetaren Aksel Sundström som presenterar lokala och regionala data för 27 av EU:s medlemsstater.
På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. I denna rapport ger Gunilla Herolf, statsvetare med inriktning på europeisk säkerhetspolitik, en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot.