Enligt Europa 2020-strategin bör myndigheter använda offentlig upphandling för att stödja gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd och goda sociala villkor.
Med ökat internationellt utbyte uppstår allt fler kollektiva behov som nationalstaterna inte kan hantera. Men också nya möjligheter till offentliga intäkter, t.ex. genom den digitala ekonomin och krafttag mot skatteflykt. Daniel Tarschys är professor emeritus i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps.
En fråga som diskuteras mycket i EU är hur offentlig upphandling kan användas till stöd för gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd. Men vilket handlingsutrymme har egentligen myndigheter när det gäller att utnyttja upphandling för att uppnå icke-ekonomiska mål?
Möjligheten till rättslig prövning är avgörande när det gäller att stärka konsumenternas ställning på en integrerad europeisk marknad. I det sammanhanget är tvistlösning utanför domstolarna (medling, förlikning, etc.) såväl som tvistlösning online intressanta alternativ till konventionella metoder för gottgörelse. Den formen av uppgörelser uppmärksammas också allt mer i EU.
För två år sedan utlovade premiärminister David Cameron en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU om han blev omvald. Valdagen den 7 maj närmar sig, och frågan om vem som vinner valet och vad det kommer att innebära för relationen till EU är högaktuell.
Eurokrisen har inte lämnat någon av EU:s medlemsstater opåverkad. Under flera år har europeiskt samarbete och solidaritet satts på prov på ett sätt som saknar motstycke under efterkrigstiden.
Flera EU-länder har under det senaste decenniet vidtagit åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för äldre och därmed förlänga arbetslivet. Den här analysen belyser utveckling för äldre på arbetsmarknaden i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Sexuell läggning och könsidentitet har i allt större utsträckning kommit att betraktas som något som kan utgöra grund för diskriminering i såväl europeisk som nationell lagstiftning.
Vart är Europa på väg och vad återstår av det rättsliga integrationsprojektet? I en tid när EU genomgår sin största kris någonsin, är det viktigt att se saker och ting i sitt sammanhang och bedöma det som nu sker i ljuset av de större omvandlingar som har format unionen.
EU:s utvidgning till Central- och Östeuropa väcker minnen från det förflutna. En nu bortglömd men tidig europeisk stabilitetsstrategi handlade om att skapa homogena nationer, vilket medförde stora förflyttningar av etniska minoriteter.