Din sökning gav:

27 träffar

Stabilt stöd för EU under pandemin, men osäkerhet kring riktningen

Juni 2021 • Andersson Ulrika, Weissenbilder Marcus

Analys

Under coronapandemin har svenskarnas stöd för EU sjunkit något. Sett i ett längre perspektiv är dock svenskarnas stöd för EU kvar på en stabilt hög nivå. Detta visar den nationella SOM-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 och som här analyseras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder, båda verksamma vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. (2021:10epa)

Sverige och euron under 25 års EU-medlemskap

Maj 2021 • Eriksson Jonas, Ljungkvist Malin

Rapport

Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Maj 2021 • Engström Mats

Analys

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

EU ökar upplåningen på finansmarknaden

Februari 2021 • Leonhard Alexandra

Analys

EU har sjösatt stödprogrammet SURE, som ska hjälpa medlemsländerna att låna pengar till åtgärder under coronakrisen. Som finansiering lånar EU pengar på finansmarknaden med den egna budgeten som säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, fördelar och risker med gemensam upplåning. (2021:3epa)

Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020

September 2020 • Eggert Håkan, Langlet David

Rapport

EU-inträdet innebar fördelar för svenska yrkesfiskare och som liten fiskenation hade Sverige knappast nått bättre resultat med en egen politik. EU:s fiskeripolitik har i sin tur reformerats betydligt sedan 1995, men kan fortfarande bli enklare och mer hållbar. Det skriver forskarna Håkan Eggert och David Langlet, som menar att Sverige bör verka för fortsatta reformer. (2020:6)

Sverige i EU efter 25 år – jordbruket och livsmedelsindustrin

September 2020 • Rabinowicz Ewa

Rapport

EU-inträdet innebar en omställning av svensk jordbrukspolitik och nya förutsättningar för Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri. En samlad bedömning är att Sverige hade kunnat föra en effektivare politik utanför EU. Det skriver Ewa Rabinowicz, professor emerita i jordbruksekonomi, i en analys som bygger på ett kontrafaktiskt scenario. (2020:7)

25 år med utstationering av arbetstagare till och från Sverige – Reglering, omfattning och arbetsmarknadseffekter

September 2020 • Sjödin Erik, Wadensjö Eskil

Rapport

Med det svenska EU-inträdet kom nya typer av arbetskraftsmigration. Utstationering av arbetstagare är den form som har fått störst uppmärksamhet och har även lett till konflikt och lagändringar i Sverige. Idag är spelreglerna tydligare men har svag koppling till den alltmer komplexa lagstiftningen. Det skriver Erik Sjödin och Eskil Wadensjö, som också framhåller behovet av bättre statistik. (2020:8)

Nöden kräver samsyn: undantagstillstånd i coronakrisen

Augusti 2020 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär. (Augusti 2020)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare