I februari 2015 antog Europeiska kommissionen sin strategi för en europeisk energiunion. I den efterlyser man ”en grundläggande omvandling av Europas energisystem” i syfte att garantera alla konsumenter i Europa ”säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi”.
Europeiska kommissionen har presenterat EU:s energiunion som ett oumbärligt instrument för skapandet av en sammanhållen europeisk energipolitik. I det ingår bland annat att ge kommissionen större inflytande över medlemsstaternas energiaffärer med tredje land.
Att hantera problemet med avbrott i gasleveranser till flera EU-länder i Central- och Östeuropa är ett av de uttryckliga målen för EU:s energiunion.
EU:s planerade energiunion är en politisk strategi som syftar till att garantera energiomställning, europeisk försörjningstrygghet, en integrerad europeisk energimarknad och energieffektivisering.
I år är det 40 år sedan diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina etablerades, idag ett av de viktigaste bilaterala partnerskapen i världen.
Denna publikation från SIEPS är avsedd att, i praktiska juridiska ordalag, bidra till granskningen av organisation och funktion hos EU:s utrikestjänst (EEAS). Mer specifikt innehåller texten konkreta rekommendationer om revideringar av Rådsbeslut 2010/4276/EU, som EEAS verksamhet grundas på.
Irland håller i EU:s ordförandeklubba för sjunde gången under första halvåret 2013. Under parollen "För stabilitet, arbete och tillväxt" är det irländska ordförandeskapets ambition att fokusera på frågor rörande ekonomisk tillväxt i Europa och på implementeringen av redan fattade beslut.
I juli 2010 fattade EU:s ministerråd beslut om att bilda den europeiska utrikestjänsten (EEAS). Den är för närvarande föremål för utvärdering, och i en ny Sieps-rapport ges nu för första gången en juridisk kommentar till samtliga artiklar i rådets beslut.
Den globala finanskrisen satte fokus på bostadsfinansieringens viktiga roll i ekonomin. Riskabla och kortsiktiga bolån samt värdepapperiseringen av dessa var väsentliga orsaker till den kris vi nu befinner oss i.
Med Lissabonfördraget fick EU i uppdrag att “utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder” (Artikel 8 TEU). I den här europapolitiska analysen – där denna breda ”grannskapskompetens” utsätts för närmare granskning – konstateras dock att EU:s inflytande i det egna närområdet inte har påverkats i någon större utsträckning trots mandatet att handla.