Det ungerska ordförandeskapet har, såsom i princip varje ordförandeskap, haft att hantera en serie ekonomiska och politiska utmaningar. Dessa utmaningar har bland annat rört EU:s svar på den ekonomiska krisen och den arabiska våren.
I takt med att den europeiska statsskuldkrisen breder ut sig framstår de finanspolitiska resurserna inom valutaunionen som allt mer begränsade. Hittills har euroområdets politiska lösningar inte lyckats vända marknadens pessimistiska förväntningar.
Som svar på den finanskris som bröt ut i Grekland, beslutade Europeiska rådet att genom en ändring i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillåta införandet av en stabilitetsmekanism för att garantera stabiliteten i euroområdet.
EU och övriga berörda parter har nu samlats i Durban för att försöka nå en uppgörelse om utsläppsminskningar efter 2012, när Kyotoprotokollets första avtalsperiod löper ut. EU har varit en ledande aktör i klimatförhandlingarna sedan Riokonferensen 1992.
EU-rätten har betydande påverkan på den regionala och lokala nivån i medlemsländerna. I takt med att lokala marknader öppnas för konkurrens, utvidgas EU-rättens omfattning och reglerna för konkurrens och statsstöd blir tillämpliga.
I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten.
Trots såväl finanskris som påföljande eurokris fortsätter det svenska opinionsstödet för EU att öka. I 2010 års mätning svarar 53 procent att de är för det svenska medlemskapet medan 23 procent är emot.
I takt med att statsskuldkriserna i euroområdet har förvärrats har två parallella beslutsprocesser i EU påbörjats. Den ena syftar till att förändra det europeiska ekonomisk-politiska regelsystemet så att liknande kriser kan undvikas i framtiden.
EU-kommissionens femte sammanhållningsrapport innehåller en mängd nya data som beskriver sociala, ekonomiska och territoriella trender i Europa. Den utgör därmed en utmärkt grund för att diskutera den framtida sammanhållningspolitiken, men de frågor kommissionen ställer i sin konsultation är dessvärre alltför begränsade.
Europluspakten utvecklades som en kompletterande mekanism för att på nationell nivå stödja reformprogrammet för ekonomisk styrning, i synnerhet när det gäller olika samhällssektorer, en fråga där medlemsstaterna har företrädesrätt.