De öst- och centraleuropeiska länder som gått med i EU under 2000-talet har haft god ekonomisk tillväxt tack vare medlemskapet. I denna Europapolitiska analys undersöker Mariusz Próchniak och Ryszard Rapacki, professorer i nationalekonomi, vad som krävs för att framtida EU-medlemskap ska gynna nuvarande kandidatländer på samma sätt. (2024:24epa)

EU har länge försökt men hittills inte lyckats förhindra systematiska överträdelser av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. I denna analys argumenterar Katalin Cseres för att EU:s konkurrensrätt bör användas mer aktivt som en del av rättsstatens verktygslåda. (2024:23epa)

Efter långdragna förhandlingar lyckades EU våren 2024 att enas om en stor reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Bernd Parusel, migrationsexpert och statsvetare vid Sieps, analyserar hur EU:s asylpolitik kommer att förändras och vilka konsekvenser reformen kan tänkas få. (2024:22epa)

Med det osäkra omvärldsläget har relationen mellan Europa och USA blivit viktigare än någonsin. Samtidigt är den stadd i förändring. Inför det amerikanska presidentvalet analyserar Marianne Riddervold den transatlantiska länken och diskuterar möjliga vägval för Europa. (2024:21epa)

Hur kan EU:s ekonomi stärkas gentemot USA och Kina? Två nyligen lanserade rapporter ger omfattande svar på den frågan. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ser värdefulla förslag men också frågetecken: är diagnosen rätt och kan förslagen genomföras? (Oktober 2024)

Det svenska EU-ordförandeskapet 2023 innebar viktiga erfarenheter för hela den svenska statsförvaltningen. I denna rapport har Sieps sammanställt och analyserat lärdomar som kan användas för att stärka Sveriges position i EU. Studien bygger i huvudsak på intervjuer med personer som arbetat med ordförandeskapet. (2024:1op)

Jordbruket kommer att bli en särskilt svår fråga inför EU:s kommande utvidgning. I denna analys drar professor emeritus Alan Matthews lärdomar från tidigare utvidgningar och diskuterar hur EU kan gå till väga denna gång. (2024:20epa)

Ett EU-medlemskap brukar beskrivas som en transformativ kraft, men det ställer också höga krav på kandidatländerna. Visnja Vukov (Wiens universitet) diskuterar hur EU kan stärka deras kapacitet som stater, så att de både kan gå med i unionen och utvecklas som medlemsstater. (2024:19epa)

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har säkerhet blivit en starkare drivkraft för en utvidgning av EU. Hur utrikes- och säkerhetspolitiken hamnade i centrum för anslutningsprocessen diskuteras i denna analys av Barbara Lippert. (2024:18epa)

En gemensam insättningsgaranti är tänkt att fullborda EU:s bankunion. I denna rapport ger nationalekonomen Jens Forssbæck en bred ekonomisk belysning av såväl insättningsgarantier i allmänhet som av det föreslagna gemensamma systemet, EDIS. Analysen visar att fördelarna överväger och att effekterna för svensk del kan förväntas bli små. (2024:4)