Utvecklingen på den digitala medie- och annonsmarknaden har gjort att stora sökmotorer och sociala medier har kunnat växa på bekostnad av traditionella medieföretag. Björn Lundqvist, professor i Europarätt, beskriver hur detta har påverkat det offentliga samtalet, och hur den lagstiftning som EU har tagit fram ska komma åt de problem som har uppstått. (2024:17epa)

Valet till Europaparlamentet 2024 stärkte den politiska högern. Samtidigt pekar den samlade bilden på både splittring och kontinuitet. I denna tidiga utvärdering analyserar statsvetarna Simon Hix (EUI), Göran von Sydow och Valentin Kreilinger (Sieps) valresultatet och diskuterar konsekvenserna för EU:s politiska inriktning. (2024:16epa)

EU:s finanspolitiska ramverk inrättades samtidigt med euron och har sedan dess kritiserats för att skapa en rad problem. I denna analys undersöker Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, om den senaste reformen av ramverket innebär en förbättring och huruvida omdiskuterade problem får en lösning. (2024:15epa)

Efter covid-19-pandemin har EU fördjupat samarbetet inom området hälsa. I denna analys diskuterar Louise Bengtsson, forskare vid Sieps, de reformer som genomförts, de bakomliggande drivkrafterna och förutsättningarna för EU:s hälsopolitik inför den nya mandatperioden. (2024:14epa)

Medlemsstater som inte längre är fungerande demokratier – är det möjligt att utesluta dem ur EU? Frågan har diskuterats under en längre tid av forskare och ställs allt oftare på politisk nivå. I detta perspektiv diskuterar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, rättsliga möjligheter och ställer dem mot politiska överväganden. (Maj 2024)

Vilken syn har Tyskland på EU:s utvidgning? Det är ämnet för denna Europapolitiska analys av Theresia Töglhofer (German Council on Foreign Relations). Analysen visar att omvärldsläget har förflyttat de tyska positionerna: intern reform och konsolidering prioriteras fortfarande men en utvidgning anses nu avgörande för EU. (2024:13epa)

EU:s ”gröna giv” har under den gångna mandatperioden lett till många nya beslut som det nu är dags att genomföra. Mats Engström, analytiker med fokus på miljöpolitik och senior rådgivare vid Sieps, sammanfattar vad som talar för och emot ett fortsatt högt tempo i EU:s klimatpolitik. (Maj 2024)

Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten är ett stort problem i många av EU:s medlemsstater. I denna rapport gör nationalekonomen Monika Hjeds Löfmark en genomgång av drivkrafterna bakom denna typ av kriminalitet och beskriver de åtgärder som EU vidtagit för att stävja den. (2024:3)

Sedan 2015 har antalet gränskontroller ökat inom Schengenområdet. EU-kommissionen har därför tagit initiativ till att ”rädda Schengen”. Den överenskommelse som nu ligger på bordet lär dock inte återställa det gränsfria området fullt ut, enligt Steve Peers, expert på EU-rätt. (2024:12epa)

Bristen på gränsöverskridande kapital hämmar tillväxten i EU och bromsar grön omställning och utbyggnaden av försvaret. Kan svaret vara att fullborda EU:s kapitalmarknadsunion? I detta perspektiv belyser Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, den aktuella diskussionen om gemensamma lösningar. (April 2024)