EU investerar upp till 723 miljarder euro utöver sin ordinarie budget för att stötta ekonomisk återhämtning samt grön och digital omställning. Men hur stora är möjligheterna att utkräva ansvar för hur pengarna används? Inte tillräckligt i dagsläget, menar Maria-Luisa Sánchez-Barrueco i denna rapport. (2023:3)

Krig i Europa, ny kraft i utvidgningsfrågan och en (eventuell) förflyttning av EU:s tyngdpunkt österut. Katarina Engberg undersöker tyska officiella och icke-officiella ståndpunkter kring landets roll i ett nytt geopolitiskt landskap. (2023:10epa)

Svårtolkat, konjunkturförstärkande och orealistiskt. EU:s finanspolitiska regelverk har fått motta mycket kritik genom åren. I april 2023 presenterades ett reformförslag. Denna rapport beskriver problemen med regelverket och undersöker om förslaget möter de efterfrågade förändringarna. (2023:2)

I EU:s fördrag står det att rättsstaten är ett av unionens grundläggande värden. Det är därför viktigt att rättsstaten skyddas. I denna antologi analyserar framstående forskare och praktiker hur EU hanterar problem med att några medlemsstater inte respekterar rättsstaten samt vilka lösningar som står till buds. (2023:1op)

Den ekonomiska utvecklingen i Europa präglas idag av stor osäkerhet och risk för recession i flera EU-länder. I denna rapport förklarar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, vad en recession är och vilka verktyg EU och euroområdet har för att hantera en ny ekonomisk nedgång. (2023:1)

Världsekonomin och den internationella handeln har genomgått stora förändringar sedan murens fall. I denna analys visar Christoph Herrmann, professor i europeisk och internationell ekonomisk rätt, hur EU har svarat på det nya geoekonomiska läget. Han menar att strävan efter ökad autonomi är förståelig men att den samtidigt skapar rättsliga problem. (2023:9epa)

Klimatkriser i EU och dess närområde får direkta konsekvenser för befolkningen men också för unionens stabilitet och säkerhet. Richard Youngs, professor i internationella relationer, beskriver hur klimatfrågan är en viktig komponent i EU:s geopolitik och hur unionens utrikes- och säkerhetspolitik kan få en starkare klimatdimension. (2023:8epa)

De europeiska partigrupperna har skapat allianser med flera ukrainska partier. I denna europapolitiska analys undersöker statsvetaren Mats Öhlén vilken roll detta samarbete kan spela för Ukrainas demokratiska utveckling och landets väg mot EU-medlemskap mot bakgrund av tidigare EU-utvidgningar. (2023:7epa)

De nationella parlamenten har fått en allt större roll i EU:s arbete. Genom den politiska dialogen har de möjlighet att interagera direkt med kommissionen. I denna Europapolitiska analys undersöker Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur nationella parlament kan använda dialogen och föreslår sätt att öka dess betydelse. (2023:6epa)

Svenskarnas stöd för EU är rekordhögt. Det visar årets Europapolitiska analys om den svenska EU-opinionen. Nytt i årets analys är också att medborgarnas inställning till EU-budgetens storlek och ökad integration undersöks. (2023:5epa)