EU har återupptäckt utvidgningspolitiken som det mest effektiva verktyget för att uppnå stabilitet i unionens grannskap. Men för att utvidgningen ska bli en framgång krävs att EU anammar mer flexibilitet, såväl när det gäller sättet att integrera nya medlemmar som när det gäller unionens funktionssätt. Samtidigt måste legitimiteten stärkas och EU:s grundläggande principer skyddas mer kraftfullt. Det skriver professor Daniela Schwarzer.
Sedan 2015 har antalet gränskontroller ökat inom Schengenområdet. EU-kommissionen har därför tagit initiativ till att ”rädda Schengen”. Den överenskommelse som nu ligger på bordet lär dock inte återställa det gränsfria området fullt ut, enligt Steve Peers, expert på EU-rätt.
Bristen på gränsöverskridande kapital hämmar tillväxten i EU och bromsar grön omställning och utbyggnaden av försvaret. Kan svaret vara att fullborda EU:s kapitalmarknadsunion? I detta perspektiv belyser Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, den aktuella diskussionen om gemensamma lösningar.
Svenskarnas stöd för medlemskapet i EU fortsätter att vara högt, men backar 2023 från det föregående årets toppnotering. Samtidigt tycker fler att Sverige borde gå över till euron. Årets analys av den svenska EU-opinionen visar både dynamik och stabilitet.
Gradvis integration av kandidatländer kan hjälpa dem att göra snabbare framsteg på vägen mot EU-medlemskap inom vissa sektorer, något som också gagnar EU. Steven Blockmans argumenterar dock för att den typen av framsteg bör vara helt införlivade i de formella medlemskapsförhandlingarna och sättas i relation till övergripande reformer inom rättsstaten och den offentliga förvaltningen.
Direktivet om tillräckliga minimilöner betraktades en gång som juridiskt och politiskt omöjligt men har nu blivit verklighet. Arbetsmarknadsekonomen Dominique Anxo beskriver här denna banbrytande lagstiftning och bedömer sannolikheten för att de uppsatta målen kommer att nås.
EU-valet i juni äger rum i ett splittrat politiskt landskap och de förväntade resultaten pekar på oklara majoritetsförhållanden i Europaparlamentet. Allt tyder också på att det blir en utmaning att bygga en majoritet i valet av EU-kommissionens ordförande. Det skriver statsvetarna Simon Hix och Abdul Noury i en analys av det väntade valresultatets möjliga konsekvenser.
Trots uppenbara säkerhetsrisker kan EU inte backa från sitt åtagande om att förnya utvidgningsprocessen. Professor Michael Leigh diskuterar vad de politiska beslutsfattarna måste göra för att EU ska kunna uppnå stabilitet, vilket är själva syftet med att utvidga unionen.
EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid är en hörnsten i unionens handels- och klimatpolitik. Alexandra Buylova och Naghmeh Nasiritousi presenterar verktyget, undersöker dess möjliga globala effekter och diskuterar hur EU kan undvika oönskade bieffekter.
Svenska myndigheter är fristående från regeringen. I denna Europapolitiska analys undersöker Henrik Wenander om detta förhållande också innebär att de uppfyller de krav på oberoende som EU-rätten ställer.