Den gröna omställningen står högt på EU:s agenda. Men nu tvingar Ukrainakriget fram nya prioriteringar. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, analyserar utvecklingen och ser hur vissa områden, som minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, blir än mer angelägna i krigets skugga. Annat, som reformen av utsläppshandeln och mer miljövänlig livsmedelsproduktion, kan hamna i uppförsbacke. (Mars 2022)

Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar. (2022:6epa)

EU-domstolen har gett grönt ljus för villkorsmekanismen – EU:s nya verktyg som kan användas för att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatsprincipen. Avgörandet har stor konstitutionell betydelse och handlar ytterst om EU:s syfte. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, kommenterar domen. (Mars 2022)

När Tysklands nya regeringskoalition enades om en ambitiös agenda för EU-politiken väcktes förväntningar om EU-samarbetet skulle få ny fart. Det krävs dock kompromisser på många nivåer för att uppfylla det aviserade målet om ett starkare Europa, skriver Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps. (2022:5epa)

EU och unionens medlemsstater är tillsammans världens största biståndsgivare. Det handlar om stora pengar som ska lösa stora problem. I denna rapport undersöker Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur EU:s biståndspolitik är uppbyggd, vad som format den och vilka utmaningar den står inför i ett globalt system under omvandling. (2022:1)

I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)

Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)

EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas. (2022:1epa)

Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi. (2021:2op)

Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö. (2021:19epa)