I december fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. I denna Europapolitiska analys visar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, vad stadgan hittills har inneburit och diskuterar framtida utvecklingsmöjligheter. (2020:14epa)

EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)

Inför Sveriges EU-inträde fanns en oro för att kemikaliekontrollen skulle försvagas. Istället höjdes skyddskraven inom EU, bland annat som ett resultat av svensk påverkan. Lärdomar från Sveriges arbete med kemikaliefrågor kan underlätta framgångar på fler politikområden i EU. Det skriver Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps. (2020:9)

Respekten för rättsstatens principer minskar både i stater inom EU och i länder som strävar efter EU-medlemskap. EU bör därför stärka sina insatser och utforma en mer inkluderande, sammanhängande och tydlig strategi. Det skriver Marko Kmezić och Florian Bieber, verksamma vid universitetet i Graz. (2020:12epa)

Efter flyktingkrisen och lång tids oenighet har Europeiska kommissionen presenterat nya lagförslag om asyl och migration. Ett omdiskuterat förslag är att medlemsstater ska kunna välja mellan att ta emot asylsökande från andra medlemsstater eller att hjälpa till med att skicka tillbaka asylsökande till ursprungsländerna. Förslaget innebär dock att oförenliga värden byggs in i EU-systemet. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (Oktober 2020)

I spåren av pandemin föreslår EU att unionens utgifter ska finansieras genom gemensam upplåning. Planen innebär inte en fullfjädrad överstatlig finanspolitik men kan på sikt minska motståndet mot mer överstatlighet. Det skriver Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2020:11epa)

Med det svenska EU-inträdet kom nya typer av arbetskraftsmigration. Utstationering av arbetstagare är den form som har fått störst uppmärksamhet och har även lett till konflikt och lagändringar i Sverige. Idag är spelreglerna tydligare men har svag koppling till den alltmer komplexa lagstiftningen. Det skriver Erik Sjödin och Eskil Wadensjö, som också framhåller behovet av bättre statistik. (2020:8)

EU-inträdet innebar en omställning av svensk jordbrukspolitik och nya förutsättningar för Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri. En samlad bedömning är att Sverige hade kunnat föra en effektivare politik utanför EU. Det skriver Ewa Rabinowicz, professor emerita i jordbruksekonomi, i en analys som bygger på ett kontrafaktiskt scenario. (2020:7)

EU-inträdet innebar fördelar för svenska yrkesfiskare och som liten fiskenation hade Sverige knappast nått bättre resultat med en egen politik. EU:s fiskeripolitik har i sin tur reformerats betydligt sedan 1995, men kan fortfarande bli enklare och mer hållbar. Det skriver forskarna Håkan Eggert och David Langlet, som menar att Sverige bör verka för fortsatta reformer. (2020:6)

EU:s budget- och stödpaket från juli stärker EU:s finansiella förmåga men rubbar inte dominansen av de anslag som går i retur till de olika medlemsstaterna. Så länge som vetorätten består är det svårt att få fram resurser till gemensamma investeringar, skriver Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps. (2020:10epa)