The long-term budget after COVID-19: The EU politicians’ guide to the galaxy

Maj 2020 • Tarschys Daniel

Perspektiv

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 • Jacobsson Bengt, Sundström Göran

Rapport

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström. (2020:3)

Coronakrisen och EU:s nya återhämtningsfond

April 2020 • Flam Harry

Perspektiv

När EU:s länder ska enas om finansieringen av kostnader för coronakrisen kan kraven mellan nord och syd verka oförenliga. Lösningen kan vara att ställa krav på hur lånen ska användas men inte på finanspolitiken eller strukturreformer i låntagarländerna. Det menar Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (April 2020)

Europas ekonomi i fritt fall – vad kan EU:s länder göra?

Mars 2020 • Flam Harry

Perspektiv

Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020)

Hur framgångsrik blir den gröna given?

Mars 2020 • Engström Mats

Perspektiv

EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps.

Europeisk minimilön: rättslig grund och politiskt tryck

Februari 2020 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Europeiska kommissionen har på kort tid tagit idén om en minimilön från ord till handling. I Sverige har både arbetsmarknadsparter och politiska aktörer kommit med kritik och uttryckt oro för den svenska kollektivavtalsmodellen. Att EU har svaga befogenheter på området lär dock inte få frågan att försvinna från den politiska dagordningen. Det skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps.

The ECB’s power over non-euro countries in the banking union

Februari 2020 • Ritleng Dominique

Analys

Bankunionen skapades för att skydda samhällsekonomin mot stora bankkriser. Medlemskap är obligatoriskt för euroländer och frivilligt för övriga. För att tillsynsreglerna ska gälla utanför euroområdet krävs dock nationella beslut. Denna och andra rättsliga skillnader analyseras av Dominique Ritleng, professor i EU-rätt. (2020:2epa)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare