Det har blivit vanligare att stater och företag stäms för att de inte fullgör sina klimaträttsliga skyldigheter. Dessa domstolsprocesser har potential att påverka klimatarbetet inom EU och definierar mänskliga rättigheter på området. Det skriver Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet. (2024:3epa)

På EU-nivå förhandlas just nu ett förslag om att reglera användningen av hälsodata inom Europeiska unionen. I denna Europapolitiska analys granskar juristerna David Fåhraeus, Jane Reichel och Santa Slokenberga vad förslaget om ett ”europeiskt hälsodataområde” kan innebära för viktiga berörda parter: patienter, personal inom hälso- och sjukvården, privata företag och offentliga förvaltningar. (2024:2epa)

EU:s medlemsstater har rättsliga skyldigheter gentemot människor som söker skydd. Det följer av att de har anslutit sig till EU och Europarådet samt undertecknat och ratificerat internationella människorättskonventioner. I denna rapport reder juristerna Elspeth Guild och Maja Grundler ut minimikraven på EU-medlemmar när det gäller skyddssökande. (2024:1)

Energikrisen 2022 utlöste en rad marknadsreformer. Professor Leigh Hancher (Tilburg University) beskriver förändringarna som dessa medförde och bedömer om de uppfyller EU:s tre långsiktiga mål: hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. (2024:1epa)

Med talangpartnerskap vill EU-kommissionen lösa bristen på utbildad arbetskraft i EU och bygga migrationssamarbeten med länder utanför unionen. I denna analys undersöker Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, talangpartnerskapens potential och nytta i Sverige och EU. Han menar att även om det inte är en helhetslösning är konceptet värt att satsa på. (2023:16epa)

Att stärka den cirkulära ekonomin och förbättra resurseffektiviteten kan bidra positivt till både miljön och ekonomin. Det kan dock hävdas att EU:s industripolitik än så länge har fokuserat mer på att sänka koldioxidutsläppen på produktionssidan än att klimatanpassa efterfrågesidan och öka graden av återvinning. I detta perspektiv föreslår Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, hur en bättre policymix skulle kunna se ut. (December 2023)

Beslutsfattande i EU kräver att medlemsstaterna samarbetar. I den här Europapolitiska analysen beskriver fyra statsvetare vid Göteborgs universitet mönstren för medlemsstaternas samarbetsrelationer i Europeiska unionens råd. I analysen prövas också olika förklaringar till att vissa stater knyter starkare relationer. (2023:15 epa)

Vid toppmötet i Göteborg 2017 enades EU:s ledare om en rad principer för att stärka medborgarnas sociala rättigheter och utjämna klyftor inom unionen. I denna analys granskar statsvetarna David Bokhorst och Sven Schreurs de EU-beslut som följt på området sedan dess. De kommer fram till att det har skett en verklig förändring och reflekterar över om den kan bli bestående. (2023:14epa)

Alltsedan partiet Lag och rättvisa (PiS) kom till makten i Polen år 2015 har EU framfört kritik om att landets demokrati urholkas. Utgången i valet den 15 oktober 2023 kan innebära att demokratin och rättsstaten stärks. Men vad krävs för att åtgärda rättsstatsproblemen i Polen? Och vilka frågor kan uppstå på EU-nivå? I detta perspektiv förklarar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, att Polens väg tillbaka inte kommer att vara enkel. (Oktober 2023)

Den 15 oktober är en beslutsdag för det polska folket: blir det ytterligare fyra år av ansträngda relationer med Bryssel eller blir det en ny regering som vill bryta de låsta positionerna? Med drygt en vecka kvar till valet beskriver Natasza Styczyńska (Jagellonska universitetet) vad som står på spel, bakgrunden till det nuvarande läget och vart landet kan vara på väg. (2023:13epa)