Coronakrisen och EU:s nya återhämtningsfond April 2020 • Flam Harry Perspektiv När EU:s länder ska enas om finansieringen av kostnader för coronakrisen kan kraven mellan nord och syd verka oförenliga. Lösningen kan vara att ställa krav på hur lånen ska användas men inte på finanspolitiken eller strukturreformer i låntagarländerna. Det menar Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (April 2020) Nationella domstolar: en balanserande kraft mellan europeisk integration och nationell suveränitet April 2020 • Leijon Karin Analys För att tolka EU-rätten kan nationella domstolar behöva ett förhandsavgörande från EU-domstolen. När domstolar vänder sig dit anses de stärka den rättsliga integrationsprocessen. Men genom att undersöka hur de agerar ger statsvetaren Karin Leijon en mer nyanserad bild av deras bidrag till integrationen. (2020:3epa) EU:s uppbyggnad och styrning Coronakrisen: vad EU kan göra på området folkhälsa April 2020 • Södersten Anna Perspektiv Coronakrisen skakar nu världen och ställer EU-samarbetet på sin spets. På längre sikt lär krisen utvisa om medlemsstaterna kommer att vilja överlåta fler befogenheter till EU på området folkhälsa. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (April 2020) Sociala Europa Medlemsstaterna EU:s framtid Europas ekonomi i fritt fall – vad kan EU:s länder göra? Mars 2020 • Flam Harry Perspektiv Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020) EU:s framtid Med marknaden som norm – EU:s statsstödsregler som politisk styrning Mars 2020 • Nyberg Linda Rapport EU:s statsstödsregler syftar till att värna fri konkurrens, som i sin tur anses skapa välstånd och utveckling. Regelverkets ideologiska grundval väcker dock frågor kring demokrati och politiskt handlingsutrymme – frågor som bör synliggöras och diskuteras. Det skriver statsvetaren Linda Nyberg. (2020:2) Inre marknad Sverige och EU EU:s uppbyggnad och styrning Hur framgångsrik blir den gröna given? Mars 2020 • Engström Mats Perspektiv EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020) EU:s framtid Europeisk minimilön: rättslig grund och politiskt tryck Februari 2020 • Wetter Ryde Anna Perspektiv Europeiska kommissionen har på kort tid tagit idén om en minimilön från ord till handling. I Sverige har både arbetsmarknadsparter och politiska aktörer kommit med kritik och uttryckt oro för den svenska kollektivavtalsmodellen. Att EU har svaga befogenheter på området lär dock inte få frågan att försvinna från den politiska dagordningen. Det skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (Februari 2020) Inre marknad Sociala Europa Sverige och EU The ECB’s power over non-euro countries in the banking union Februari 2020 • Ritleng Dominique Analys Bankunionen skapades för att skydda samhällsekonomin mot stora bankkriser. Medlemskap är obligatoriskt för euroländer och frivilligt för övriga. För att tillsynsreglerna ska gälla utanför euroområdet krävs dock nationella beslut. Denna och andra rättsliga skillnader analyseras av Dominique Ritleng, professor i EU-rätt. (2020:2epa) Compatible Interests? The EU and China’s Belt and Road Initiative Januari 2020 • Cornell Svante E, Swanström Niklas Rapport Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet. (2020:1) Externa relationer European industrial policy and state aid – a competence mismatch? Januari 2020 • Hettne Jörgen Analys När den globala konkurrensen ökar och internationella handelsregler försvagas har avsaknaden av en europeisk industripolitik blivit problematisk. Nu behöver EU få uttryckliga befogenheter för att kunna stärka europeiska företags konkurrenskraft globalt. Det skriver Jörgen Hettne, jurist specialiserad på EU-rätt och konkurrensrätt. (2020:1epa) 2 3 4 5 6 Filtrera Kategorier EU:s budget Externa relationer Inre marknad Sociala Europa Asyl och migration Medlemsstaterna Sverige och EU EU:s uppbyggnad och styrning Brexit EU:s framtid Publikationsår Från 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Till 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Författare Adelle Camilla Adler-Nissen Rebecca Aggestam Lisbeth Ahlberg Kerstin Alemanno Alberto Alexander Shannon Allen Michael Allroth Emanuel Almer Wulff Josefin Almer Josefin Almer Wulff Josefin Amadio Viceré Maria Giulia Andersson Hans E Andersson Jan Joel Andersson Ulrika Andhov Marta Anesi Francesco Anxo Dominique Armstrong Carolyn Auel Katrin Averre Derek Baldock David Barry Linda Bartovic Vladimír Bastidas Venegas Vladimir Beck Thorsten Becker Torbjörn Begg Iain Belfrage Carljohan Benedetto Giacomo Bengtsson Rikard Benöhr Iris Berg Linda Berggren Niclas Bergh Andreas Bergström Carl Fredrik Bergström Carl-Fredrik Bergström Maria Bergvall Daniel Bernitz Ulf Bertola Giuseppe Best Edward Bickerton J. Christopher Bieber Florian Björkdahl Annika Björklund Anders Bjørnskov Christian Blockmans Steven Blomgren Magnus Blomquist Johan Boersma Tim Borglund Tommy Borrás Susana Boschini Ann D Bossuyt Fabienne Bové Klara Brady Mark Broberg Morten Bruun Niklas Bruzelius Anette Bull Thomas Bunse Simone Bursens Peter Bågenholm Andreas Calmfors Lars Campos Nauro F. Cardwell Michael Cassina Wolff Elisabetta Chambon Nadege Charron Nicholas Chiavari Joanna Closa Carlos Collignon Stefan Coricelli Fabrizio Cornell Svante E Cramér Per Cremona Marise Curtin Deirdre Czarnezki Jason J. Dahlberg Mattias Dahlquist Joel Darpö Jan Dawson Mark De Baere Geert de Jong Jaques de Jong Sijbren de la Porte Caroline De Witte Bruno Dellmuth Lisa Demes Pavol Destais Christophe Dimdins Girts Dimitrakopoulos Dionyssis G. Doyle Nicola Drieskens Edith Duke Simon Dumont Patrick Eckes Christina Edwards Geoffrey Edwardsson Eva Eggert Håkan Ekengren Magnus Ekholm Karolina Elgström Ole Engberg Katarina Engström Mats Epstein Alicia Ericson Thomas Erik Jones Eriksson Jonas Eriksson Rickard Erlandsson Magnus Fabry Elvire Far Shahrazad Farrell Henry Fernández Arrigoitia Melissa Fernández-Huertas Moraga Jesús Fichera Massimo Figueira Filipa Finkhafner Danica Fiott Daniel Flam Harry Flodén Martin Forslid Rikard Fouché Morgane Franklin Mark N. Frantescu Doru Fred Mats Freixas Xavier Fritz Maria Frostenson Magnus Fägersten Björn Føllesdal Andreas Författare Gaco Nevena Garde Amandine Geddes Andrew Gerdes Christer Gerlach Stefan Gherardi Maddalena Glenn John K Goeters Hanna Graziano Paolo Groussot Xavier Guérot Ulrike Gumbrell-McCormick Rebecca Gunneflo Markus Gustafsson Allan Gustafsson Marie Gustavsson Patrik Gustavsson Sverker GustavssonTingvall Patrik Gänzle Stefan Hagemann Sara Halje Lovisa Hammarlund Cecilia Hansson Åsa Hassing Nielsen Julie Haukkala Hiski Hayesrenshaw Fiona Hedlund Rogalska Anna Hegeland Hans Hegelund Erik Hein Heili Heinemann Friedrich Hellner Michael Héritier Adrienne Herlin-Karnell Ester Herolf Gunilla Hettne Björn Hettne Jörgen Hill Christopher Hillion Christophe Hix Simon Hjeds Löfmark Monika Hoekman Bernard Holdgaard Rass Holm Emma Holmberg Sören Hughes Gerard Hughes Kirsty Huhe Narisong Hyman Richard Höing Oliver Höjgård Sören Höpner Martin Ilse van Liempt Inghammar Andreas Iossifov Plamen Jabko Nicolas Jacobsson Bengt James Harold Jerneck Magnus Joerges Christian Johansson Caroline Johansson Karl Magnus Johansson Linda Johansson Markus Johansson Sebastian Jokela Juha Jolivet Annie Jonas Eriksson Jones Erik Jonsson Håkan Jonung Lars Jorge Núñez Ferrer Jungar Ann-Cathrine Jupille Joseph Kaiafa-Gbandi Maria Kaiser Robert Karageorgiou Eleni Karlsson Bengt O Karlsson Christer Karpestam Peter Kaspersson Eva Katak Malla Katakalou Evangelia I. Kern Kristine Kilpatrick Claire Kmezić Marko Knedlik Tobias Kokko Ari Korosteleva Elena A. Koutrakos Panos Kral David Krastev Ivan Kunhardt Ludger Kurpas Sebastian Kuusik Piret Kölling Mario König Christian Łacny Justyna Lajh Damjan Lane Philip R. Langdal Fredrik Langlet David Lapuente Victor Larsson Anna Larsson Olof Larsson Sara Larsson Torbjörn Le Coq Chloé Lefebvre Maxime Leigh Michael Leijon Karin Leijonhufvud Axel Leissner Maria Lejour Arjan Lenk Hannes Leonhard Alexandra Lequesne Christian Lewander Jakob Liljeqvist Nina Lind Anna-Sara Lindahl Rutger Lokrantz Bernitz Hedvig Lord Christopher Luif Paul Lundborg Per Lunde Jens Lundgren Anna Lundgren Magnus M. Radaelli Claudio Madeline Zavodny Madell Tom Magnette Paul Malla Katak Malmberg Jonas Mathä Thomas Matthews Alan Mavroidis Petros C. Maza Adolfo Melia Tom Meyrowitsch Anna Michalski Anna Moberg Andreas Molander Per Molina Ignacio Molle Willem Monar Jörg Monika Hjeds Löfmark Montgomery Henry Moravcsik Andrew Moretti Luigi Myant Martin Mårtensson Moa Männasoo Kadri Möller Almut Mörth Ulrika Naurin Daniel Nergelius Joakim Neugebauer Katja Nicolaïdis Kalypso Nilsson Irene Noll Gregor Nordblom Katarina Nordström Håkan Nugent Neill Núñez Ferrer Jorge Nyberg Linda Olofsson Jonas Olovsson Conny Orbie Jan Pallemaerts Marc Paltseva Elena Pan Zhongqi Papadopoulos Thomas Parkes Roderick Passas Argyris G. Peers Steve Pérez-Nievas Santiago Martín Irene Persson Gunnar Persson Mats Persson Thomas Persson Thomas Lindgren Karl-Oskar Petursson Gunnar Thor Pia M. Orrenius Piotr Maciej Kaczyński Podpiera Jiri Poirier Philipe Popa Sebastian Adrian Prange-Gstöhl Heiko Priks Mikael Puetter Uwe Rabinowicz Ewa Radaelli Claudio Raik Kristi Rapoport Hillel Rappold Julian Ratcovich Martin Reichel Jane Rhinard Mark RicardNihoul Gaetane Riecke Henning Rigackova Vera Rijks David Ritleng Dominique Romsics Gergely Rosén Sundström Malena Rosselli Chiara Rothstein Bo Rotkirch Matilda Rozenberg Olivier Russack Sophia Ruubel Raul Rönnelid Love Sapir André Scanlon Kathleen Scharpf Fritz W. Schimmelfennig Frank Schmitt Hermann Schout Adriaan Schwarzer Daniela Šešelgytė Margarita Seyad Sideek Mohamed Shaw Jo Sieps Sieps Sieps Sigurbjörnsdottir Asta Sollilja Sikström Henrik Sindbjerg Martinsen Dorte Sjödin Erik Skedinger Per Sonja Bekker Spendzharova Aneta Stavlöt Ulrika Stennek Johan Strand Magnus Ström Melin Annika Ståhl Kristina Stålgren Patrik Sundström Aksel Sundström Göran Swanström Niklas Szemler Tamas Söderbaum Fredrik Södersten Anna Sørensen Catharina Takács Judit Tallberg Jonas Tangerås Thomas P Tarschys Daniel Tesser Lynn M. The European Economic Advisory Group Thielemann Eiko Thilemann Eiko Thomson Robert Thorburn Stern Rebecca Tjernberg Mats Uthemann Andreas Vachudova Milada Anna Wadensjö Eskil Vahl Marius Wakefield Jill Waldo Staffan Wall Gustaf Wallace Helen Van Aken Wim van der Linde Coby Van Elsuwege Peter Van Hecke Steven van Keulen Mendeltje Van Vooren Bart Vandercam Charlotte Vanhercke Bart Végh Zsuzsanna Weissenbilder Marcus Wenander Henrik Wessel Ramses Wessel Ramses A. Westberg Jacob Wetter Ryde Anna Whitehead Christine Wiberg Maria Widgren Mika Villaverde José Vimont Pierre Vlachos Jonas von Bogdandy Armin von Meijenfeldt Roel von Sydow Göran Wong Christoffer Woolcock Stephen Woolcock Steve Vos Ellen Wostner Peter Wouters Jan Wredenfors Pernilla Youngs Richard Zeitlin Jonathan Zetterquist Ola Zurek Karolina Åhman Karin Öberg Jacob Öberg Ulf
Coronakrisen och EU:s nya återhämtningsfond April 2020 • Flam Harry Perspektiv När EU:s länder ska enas om finansieringen av kostnader för coronakrisen kan kraven mellan nord och syd verka oförenliga. Lösningen kan vara att ställa krav på hur lånen ska användas men inte på finanspolitiken eller strukturreformer i låntagarländerna. Det menar Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (April 2020)
Nationella domstolar: en balanserande kraft mellan europeisk integration och nationell suveränitet April 2020 • Leijon Karin Analys För att tolka EU-rätten kan nationella domstolar behöva ett förhandsavgörande från EU-domstolen. När domstolar vänder sig dit anses de stärka den rättsliga integrationsprocessen. Men genom att undersöka hur de agerar ger statsvetaren Karin Leijon en mer nyanserad bild av deras bidrag till integrationen. (2020:3epa) EU:s uppbyggnad och styrning
Coronakrisen: vad EU kan göra på området folkhälsa April 2020 • Södersten Anna Perspektiv Coronakrisen skakar nu världen och ställer EU-samarbetet på sin spets. På längre sikt lär krisen utvisa om medlemsstaterna kommer att vilja överlåta fler befogenheter till EU på området folkhälsa. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (April 2020) Sociala Europa Medlemsstaterna EU:s framtid
Europas ekonomi i fritt fall – vad kan EU:s länder göra? Mars 2020 • Flam Harry Perspektiv Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020) EU:s framtid
Med marknaden som norm – EU:s statsstödsregler som politisk styrning Mars 2020 • Nyberg Linda Rapport EU:s statsstödsregler syftar till att värna fri konkurrens, som i sin tur anses skapa välstånd och utveckling. Regelverkets ideologiska grundval väcker dock frågor kring demokrati och politiskt handlingsutrymme – frågor som bör synliggöras och diskuteras. Det skriver statsvetaren Linda Nyberg. (2020:2) Inre marknad Sverige och EU EU:s uppbyggnad och styrning
Hur framgångsrik blir den gröna given? Mars 2020 • Engström Mats Perspektiv EU-kommissionens höjda ambitioner på miljö- och klimatområdet kan stärka EU – men testar också unionens sammanhållning och relationer med omvärlden. Den gröna given kan därför komma att påverka den europeiska integrationsprocessen. Det skriver Mats Engström, analytiker och senior rådgivare vid Sieps. (Mars 2020) EU:s framtid
Europeisk minimilön: rättslig grund och politiskt tryck Februari 2020 • Wetter Ryde Anna Perspektiv Europeiska kommissionen har på kort tid tagit idén om en minimilön från ord till handling. I Sverige har både arbetsmarknadsparter och politiska aktörer kommit med kritik och uttryckt oro för den svenska kollektivavtalsmodellen. Att EU har svaga befogenheter på området lär dock inte få frågan att försvinna från den politiska dagordningen. Det skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (Februari 2020) Inre marknad Sociala Europa Sverige och EU
The ECB’s power over non-euro countries in the banking union Februari 2020 • Ritleng Dominique Analys Bankunionen skapades för att skydda samhällsekonomin mot stora bankkriser. Medlemskap är obligatoriskt för euroländer och frivilligt för övriga. För att tillsynsreglerna ska gälla utanför euroområdet krävs dock nationella beslut. Denna och andra rättsliga skillnader analyseras av Dominique Ritleng, professor i EU-rätt. (2020:2epa)
Compatible Interests? The EU and China’s Belt and Road Initiative Januari 2020 • Cornell Svante E, Swanström Niklas Rapport Kinas ekonomiska utveckling och globala genomslagskraft ruckar på de balanser som har präglat världen sedan kalla krigets slut. Ett centralt led i den utvecklingen är infrastrukturprojektet BRI. I den här rapporten analyserar Svante E. Cornell och Niklas Swanström hur det påverkar EU:s närområde och utmanar EU-systemet. (2020:1) Externa relationer
European industrial policy and state aid – a competence mismatch? Januari 2020 • Hettne Jörgen Analys När den globala konkurrensen ökar och internationella handelsregler försvagas har avsaknaden av en europeisk industripolitik blivit problematisk. Nu behöver EU få uttryckliga befogenheter för att kunna stärka europeiska företags konkurrenskraft globalt. Det skriver Jörgen Hettne, jurist specialiserad på EU-rätt och konkurrensrätt. (2020:1epa)