EU-kommissionen har aviserat ett förslag till EU-lagstiftning om mediefrihet, European Media Freedom Act (EMFA). Förslagets innehåll är ännu inte känt men diskussionerna är redan igång. I detta perspektiv delar Anna Wetter Ryde och Valeriia Varfolomieieva, forskare i juridik respektive forskningsassistent vid Sieps, sin syn på behovet av en utökad europeisk medielagstiftning. (Augusti 2022)

De svenska väljarna är fortfarande djupt skeptiska till att låta Sverige bli en fullvärdig medlem i EU:s ekonomiska och monetära union (EMU). För att ändra denna attityd måste en anslutning till den gemensamma valutan, euron, generera ekonomiskt välstånd. Det skriver Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. (2022:14epa)

EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) är långt ifrån perfekt. Däremot är den något unikt: hittills har EMU överlevt alla ekonomiska och politiska stormar – och har förutsättningar att göra det även i framtiden. Det skriver Charles Wyplosz, ekonom och professor emeritus vid Graduate Institute i Genève, i en analys där han bedömer vilka förslag som kan trygga eurons framtid. (2022:13epa)

Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet är starkt, enligt 2021 års SOM-undersökning av svensk EU-opinion. Analysen lyfter fram ideologiska skiljelinjer i svenskarnas åsikter om EU, och visar att skepticismen har flyttat från vänster till höger under den tid Sverige varit medlem i unionen. (2022:12epa)

Demokratin som styrelseform är under press – från populism, expertstyre och konkurrerande styrelseformer. Det gäller både den nationella demokratin och EU:s demokratiska system, som länge har kritiserats för att vara bristfällig. I den här volymen diskuteras hur EU:s representativa demokrati kan förändras, för att den ska kunna överleva och fungera effektivt. Med bidrag från Ben Crum, Valentin Kreilinger, Christopher Lord, Sonja Puntscher Riekmann och Göran von Sydow. (2022:2op)

Kriget i Ukraina och flyktingströmmen till olika EU-länder har fått EU att mobilisera finansiella resurser av flera slag. I denna analys går Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, igenom EU:s olika finansieringskällor. Genomgången bekräftar att EU består av flera strukturer som kan agera mer eller mindre självständigt. (2022:11epa)

EU:s klimat- och miljöpolitik får konsekvenser för omvärlden. Samtidigt är Europas gröna omställning beroende av råvaror, investeringar och expertis från länder utanför unionen. För att gröna given ska lyckas krävs mer samarbete, särskilt med länder i den globala södern. Det menar Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, i denna Europapolitiska analys. (2022:10epa)

I samband med att en nationell domstol begär ett tolkningsbesked från EU-domstolen kan den tillkännage sin egen syn på saken och de argument som den anser är betydelsefulla för frågan. I denna analys undersöker Anna Wallerman Ghavanini, lektor i processrätt och docent i EU-rätt, om nationella domstolar kan påverka EU-rättens utveckling genom att motivera sina begäranden. (2022:9epa)

EU:s medlemsstater har svårt att enas om sanktioner på rysk energi. Men genom att införa tullar på olje- och gasimporter från Ryssland skulle unionen kunna trygga sin energiförsörjning under en övergångsperiod och samtidigt hindra Ryssland från att finansiera kriget i Ukraina. Detta är möjligt att besluta om med kvalificerad majoritet. Vidare skulle det få EU:s handelspolitik att rimma med unionens värden, intressen och förpliktelser, skriver Hannes Lenk, forskare i juridik vid Sieps. (Maj 2022)

Förslag till EU-lagstiftning behandlas allt oftare genom triloger: informella trepartssamtal mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I denna analys beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur triloger fungerar och vad de informella förhandlingarna innebär för demokratin. (2022:8epa)