EU:s budget 2021–2027: Vad får motkraften kosta?

Oktober 2019 • Tarschys Daniel

Perspektiv

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps. (Oktober 2019)

Better In or Better Out: Weighing Sweden’s Options vis-à-vis the Banking Union

Oktober 2019 • Beck Thorsten

Rapport

Medlemsstater utanför euroområdet kan ansluta sig till EU:s bankunion eller fortsätta att stå utanför. I den här rapporten ställer professor Thorsten Beck upp för- och motargument för Sveriges eventuella deltagande. (2019:2)

Europaparlamentsvalet 2019 – ett splittrat politiskt landskap

September 2019 • Blomgren Magnus

Analys

Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser. (2019:12epa)

EU:s framtid

Europaparlamentsvalet 2019 – Sverige går sin egen väg

September 2019 • Berg Linda

Analys

Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa)

EU:s framtid

Skattepolitik på EU-nivå – samordna eller konkurrera?

September 2019 • Hansson Åsa

Analys

Går det att förena nationell skattepolitik med global rörlighet för kapital, arbetskraft och konsumtion? Med stöd av argument för och emot skattepolitiskt samarbete diskuterar nationalekonomen Åsa Hansson vilken samordning som lämpar sig för EU-nivån. (2019:10epa)

Spitzenkandidaten – make or break?

Juni 2019 • von Sydow Göran

Perspektiv

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

EU:s uppbyggnad och styrning

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Juni 2019 • Darpö Jan

Analys

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.

De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system

Juni 2019 • Wenander Henrik

Rapport

EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen.

Sverige och EU

Juncker’s Political Commission: Did it Work?

Maj 2019 • Dawson Mark

Analys

Idén om en ”politisk” europeisk kommission har präglat den gångna mandatperioden. I praktiken visade sig ambitionen svår att genomföra, men rollen som en politiskt oberoende institution är inte längre ett alternativ.

Perspectives on the future of the EU

Maj 2019 • Bickerton J. Christopher, Guérot Ulrike, Krastev Ivan, Möller Almut, Schimmelfennig Frank

Rapport

Upphovet till debatten om EU:s framtid är de många utmaningar som unionen behöver tackla: globalisering, farhågor kring säkerheten, populismens framväxt, den tekniska utvecklingen, brexit. En underliggande framtidsfråga handlar om legitimitet och demokrati.