Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om vilken hjälp Sverige skulle kunna räkna med från andra länder vid ett militärt angrepp. I denna Europapolitiska analys visar Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, att EU:s försvarsklausul till form och innehåll är mycket lik Natos motsvarande, men ändå inte tycks garantera samma stöd. (2023:2epa)

Rädslan för en ny migrationskris har fått EU att återigen rikta blicken utåt för att hitta lösningar på växande utmaningar. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, tittar närmare på några aktuella förslag på EU-nivå som rör den ”externa dimensionen” av EU:s migrationspolitik. Förslagen diskuteras samtidigt som medlemsstaterna förhandlar om en reform av det gemensamma asylsystemet. En slutsats är att EU:s ökade tryck på tredjeländer kan skada den anda av partnerskap som krävs på området. (Februari 2023)

EU och Nato publicerade den 10 januari sin tredje gemensamma deklaration. Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg har läst den och känner igen många av portalmeningarna från 2016 och 2018 års deklarationer. Nytt är beslutsamheten att solidariskt stödja Ukraina och stå emot den ryska aggressionen. Kina beskrivs som en säkerhetsutmaning. Samarbetet avseende kritisk infrastruktur och försvar mot cyber- och hybridhot betonas. (Januari 2023)

Den europeiska planeringsterminen inrättades efter eurokrisen som ett verktyg för att få EU:s medlemsländer att bedriva hållbar finanspolitik. Fyller den sitt syfte? I denna Europapolitiska analys redovisar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, vad forskningen säger om planeringsterminens bakgrund, tillkomst, förändringar och funktion. (2023:1epa)

Historiskt stora skillnader i inflationstakt mellan euroländerna och krav på kompensation för höga energipriser medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken. Länder med högst inflationstakt behöver en betydligt mer restriktiv penningpolitik än ECB:s nuvarande, skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps. Finanspolitiken skulle kunna kompensera detta, men den utmanas av krav på energistöd. I andra länder skapar högre statlig skuldsättning ett svårt dilemma. (December 2022)

Frontex, som bevakar EU:s yttre gränser, riskerar att åsidosätta grundläggande rättigheter när medlemsstater begår lagbrott. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, menar dock att det saknas bra alternativ till att Frontex närvarar vid de yttre gränserna. Däremot behöver byråns strukturer och arbetssätt bli bättre. Ansvaret kommer att vila på den nya verkställande direktör som snart tillträder – men också på aktörer utanför Frontex. (2022:22epa)

Nu har tre år gått sedan den nuvarande EU-kommissionen tillträdde. I denna Europapolitiska analys utvärderar tre forskare vad EU:s stora institutioner – kommissionen, parlamentet och rådet – har åstadkommit hittills och hur deras samarbete har fungerat. (2022:21epa)

I år är det 30 år sedan EU-medborgarskapet formaliserades. Professor Theodore Konstadinides beskriver i denna Europapolitiska analys två sätt att se på dessa medborgerliga rättigheter: ett marknadsbetonat och ett som betonar sociala aspekter. Författaren beskriver bakgrunden till denna distinktion och ifrågasätter hur användbar den är. (2022:20epa)

Vid årsskiftet tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Vilka frågor kan komma att ställa särskilda krav på det svenska ordförandeskapet? I en samlingsvolym beskriver 15 texter det aktuella läget på ett urval centrala områden. Författarna är alla verksamma vid Sieps. (2022:3op)

Under våren 2023 innehar Sverige det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Det institutionella och lagstiftande ansvaret axlas i en tid präglad av krig och ekonomisk kris, och av en relativt nytillträdd svensk regering. Louise Bengtsson och Jakob Lewander, forskare respektive utredare vid Sieps, finner trots detta skäl att vänta sig att Sverige kommer att lyckas i rollen som en oberoende medlare och effektiv krishanterare. (2022:19epa)