Finns det tillräckligt politiskt ansvarsutkrävande i styrningen av EU? Kan och vill allmänheten och dess representanter ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut? Yannis Papadopoulos, professor i statsvetenskap, undersöker mekanismerna för horisontellt och vertikalt ansvarsutkrävande gentemot EU-institutionerna och utvärderar hur effektiva de är. (2021:4)

Under senare år har EU-domstolen stärkt rättsstaten som bindande värde inom EU. Förändringen är ett resultat av flera banbrytande beslut och domar under perioden 2018 till 2021 och ska ses mot bakgrund av rättsstatens tillbakagång i vissa medlemsstater. Enligt professorerna Laurent Pech och Dimitry Kochenov står denna rättspraxis för en djupgående förändring av EU som konstitutionellt system. (2021:3)

Sedan Sveriges EU-inträde har svenska domstolar tillämpat EU-rätten lojalt. Samtidigt har de varit återhållsamma med att fråga EU-domstolen hur unionsrätten ska tolkas. Genom att oftare begära tolkningsbesked, så kallade förhandsavgöranden, skulle Sverige kunna påverka den europeiska rättsutvecklingen i högre grad. Det skriver Ulf Bernitz, professor em. i europeisk integrationsrätt. (2021:2)

Tyskland går till val den 26 september 2021. Vilka kommer att bilda regering efter valet, och hur kommer de att hantera kommande EU-frågor? Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det tyska valet i dess europeiska sammanhang genom att undersöka partiernas valmanifest och skissa på möjliga koalitionsbildningar. (2021:16epa)

Under 2021 väntas Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen (AU) enas om en ny samarbetsstrategi. Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, analyserar dokumentet som pekar ut EU:s intressen i den kommande strategin. (2021:15epa)

Från maj 2021 och ett år framåt pågår konferensen om EU:s framtid, där EU-medborgarna inbjuds att delta. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, beskriver formerna för konferensen och förväntningarna på vad den kan åstadkomma. (2021:14epa)

EU:s migrationspakt är kommissionens förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen. Pakten innehåller bland annat nya förslag som reglerar solidaritet mellan EU:s länder, gränsförfaranden, screening och ansvar. Enligt folkrättsprofessorn Rebecca Thorburn Stern innehåller pakten mest omformuleringar av gamla idéer, och vad solidaritet faktiskt innebär är inte helt tydligt. (2021:13epa)

Coronapandemin har gett upphov till nya sätt att fatta beslut i EU. Hur det har påverkat EU:s lagstiftning och demokrati granskas av Valentin Kreilinger vid Sieps och Selma Bendjaballah vid Sciences Po Paris. Effekterna ställs mot långsiktiga tendenser för EU:s lagstiftningsarbete i stort. (2021:12epa)

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner. (2021:11epa)

Under coronapandemin har svenskarnas stöd för EU sjunkit något. Sett i ett längre perspektiv är dock svenskarnas stöd för EU kvar på en stabilt hög nivå. Detta visar den nationella SOM-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 och som här analyseras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder, båda verksamma vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. (2021:10epa)