I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner. (2021:11epa)

Under coronapandemin har svenskarnas stöd för EU sjunkit något. Sett i ett längre perspektiv är dock svenskarnas stöd för EU kvar på en stabilt hög nivå. Detta visar den nationella SOM-undersökningen som genomfördes under hösten 2020 och som här analyseras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder, båda verksamma vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. (2021:10epa)

Rättsstaten har under en längre tid urholkats i flera EU-medlemsstater och utvecklingen tycks inte vara på väg att vända. Unionens senaste verktyg är att stoppa utbetalningar från EU:s budget till en medlemsstat som inte respekterar rättsstatsprincipen. Om det kommer att fungera är osäkert men samtidigt står allt hopp till denna så kallade villkorsmekanism. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (2021:9epa)

Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps. (Juni 2021)

Enligt fördragen ska EU främja jämställdhet i all sin verksamhet. I den här analysen undersöker forskarna Lut Mergaert och Rachel Minto hur Europeiska kommissionen arbetar med detta och identifierar både brister och exempel på god praxis. En viktig uppgift för kommissionen, menar de, är att förändra sin egen organisation. (2021:8epa)

Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med. (April 2021)

Europeiska kommissionen är en institution med stor betydelse för EU:s politik men har först nyligen blivit mer jämställd. I denna analys ger professorerna Miriam Hartlapp och Agnes Blome en översikt över kvinnors representation i kommissionens ledning och föreslår åtgärder för en jämnare fördelning i framtiden. (2021:6epa)

I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:5epa)