I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:5epa)

EU-rätten erbjuder ett starkt skydd av personuppgifter, senast preciserat i GDPR-förordningen. Mot integritetsskyddet står dock behovet av fria dataflöden på den inre marknaden och medlemsstaternas behov att skydda den nationella säkerheten. Maria Wiberg, jurist med inriktning på inremarknadsrätten, lyfter fram målkonflikter i EU:s regelverk. (2021:4epa)

EU har sjösatt stödprogrammet SURE, som ska hjälpa medlemsländerna att låna pengar till åtgärder under coronakrisen. Som finansiering lånar EU pengar på finansmarknaden med den egna budgeten som säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, fördelar och risker med gemensam upplåning. (2021:3epa)

Lissabonfördraget syftade till att fördjupa integreringen av medlemsstaternas utrikespolitik på EU-nivå. Trots det styrs EU:s agerande i omvärlden ofta av informella grupperingar av medlemsstater. Maria Giulia Amadio Viceré (EUI) beskriver dessa samarbeten och analyserar dem utifrån två kriterier: effektivitet och ansvarsutkrävande. (2021:2epa)

Rivaliteten i dagens värld borde ge EU anledning att agera som en samlande kraft. Ändå har EU:s länder svårt att fokusera på det gemensamma intresset. Europeiska utrikestjänstens tioårsdag ger därför tillfälle att granska vilken roll den spelar för EU:s utrikespolitik. Denna rapport om EU:s utrikestjänst är resultatet av ett forskningssamarbete där Sieps har medverkat. (Januari 2021)

Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:1epa)

I coronakrisen har flera medlemsstater vidtagit exceptionella åtgärder med långtgående konsekvenser för andra EU-länder. Effekterna tydliggör behovet av ett mer formellt mandat för EU att fatta beslut i framtida kriser, skriver Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. (2020:16epa)

Europeiska kommissionen har aviserat en ”digital avgift” som ska bidra till avbetalningen av EU:s återhämtningsplan. Utsikterna för detta är dock begränsade, menar Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps. (2020:15epa)

I december fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. I denna Europapolitiska analys visar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, vad stadgan hittills har inneburit och diskuterar framtida utvecklingsmöjligheter. (2020:14epa)

EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)