Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet är starkt, enligt 2021 års SOM-undersökning av svensk EU-opinion. Analysen lyfter fram ideologiska skiljelinjer i svenskarnas åsikter om EU, och visar att skepticismen har flyttat från vänster till höger under den tid Sverige varit medlem i unionen. (2022:12epa)

Demokratin som styrelseform är under press – från populism, expertstyre och konkurrerande styrelseformer. Det gäller både den nationella demokratin och EU:s demokratiska system, som länge har kritiserats för att vara bristfällig. I den här volymen diskuteras hur EU:s representativa demokrati kan förändras, för att den ska kunna överleva och fungera effektivt. Med bidrag från Ben Crum, Valentin Kreilinger, Christopher Lord, Sonja Puntscher Riekmann och Göran von Sydow. (2022:2op)

Kriget i Ukraina och flyktingströmmen till olika EU-länder har fått EU att mobilisera finansiella resurser av flera slag. I denna analys går Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, igenom EU:s olika finansieringskällor. Genomgången bekräftar att EU består av flera strukturer som kan agera mer eller mindre självständigt. (2022:11epa)

EU:s klimat- och miljöpolitik får konsekvenser för omvärlden. Samtidigt är Europas gröna omställning beroende av råvaror, investeringar och expertis från länder utanför unionen. För att gröna given ska lyckas krävs mer samarbete, särskilt med länder i den globala södern. Det menar Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, i denna Europapolitiska analys. (2022:10epa)

I samband med att en nationell domstol begär ett tolkningsbesked från EU-domstolen kan den tillkännage sin egen syn på saken och de argument som den anser är betydelsefulla för frågan. I denna analys undersöker Anna Wallerman Ghavanini, lektor i processrätt och docent i EU-rätt, om nationella domstolar kan påverka EU-rättens utveckling genom att motivera sina begäranden. (2022:9epa)

EU:s medlemsstater har svårt att enas om sanktioner på rysk energi. Men genom att införa tullar på olje- och gasimporter från Ryssland skulle unionen kunna trygga sin energiförsörjning under en övergångsperiod och samtidigt hindra Ryssland från att finansiera kriget i Ukraina. Detta är möjligt att besluta om med kvalificerad majoritet. Vidare skulle det få EU:s handelspolitik att rimma med unionens värden, intressen och förpliktelser, skriver Hannes Lenk, forskare i juridik vid Sieps. (Maj 2022)

Förslag till EU-lagstiftning behandlas allt oftare genom triloger: informella trepartssamtal mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I denna analys beskriver Jakob Lewander och Anna Wetter Ryde, utredare respektive forskare vid Sieps, hur triloger fungerar och vad de informella förhandlingarna innebär för demokratin. (2022:8epa)

Ukrainakriget ställer Europa på krigsfot och kommer att förändra EU:s medlemsstater i grunden avseende de resurser som anslås till försvar och krisberedskap, men också vad gäller mentalitet och stämningsläge, enligt Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps. Var de 77 åren sedan andra världskrigets slut bara en av flera mellankrigstider i Europas våldsamma historia? (April 2022)

Under det senaste decenniet har EU spelat en central roll när det gäller krishantering, alltifrån statsskuldskrisen till covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Hur EU har klarat att hantera olika kriser – och hur unionens krishanteringsförmåga kan förbättras – diskuteras i denna antologi. Med bidrag av Christian Kreuder-Sonnen, Vivien A. Schmidt, Astrid Séville och Jonathan White. (2022:1op)

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har miljontals människor tvingats fly, varav de flesta till länder inom EU. EU har därför valt att aktivera massflyktsdirektivet, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsat skydd inom unionen. Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, förklarar hur detta hittills mindre kända direktiv fungerar. (April 2022)