Klimatkriser i EU och dess närområde får direkta konsekvenser för befolkningen men också för unionens stabilitet och säkerhet. Richard Youngs, professor i internationella relationer, beskriver hur klimatfrågan är en viktig komponent i EU:s geopolitik och hur unionens utrikes- och säkerhetspolitik kan få en starkare klimatdimension.
De europeiska partigrupperna har skapat allianser med flera ukrainska partier. I denna europapolitiska analys undersöker statsvetaren Mats Öhlén vilken roll detta samarbete kan spela för Ukrainas demokratiska utveckling och landets väg mot EU-medlemskap mot bakgrund av tidigare EU-utvidgningar.
De nationella parlamenten har fått en allt större roll i EU:s arbete. Genom den politiska dialogen har de möjlighet att interagera direkt med kommissionen. I denna Europapolitiska analys undersöker Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur nationella parlament kan använda dialogen och föreslår sätt att öka dess betydelse.
Svenskarnas stöd för EU är rekordhögt. Det visar årets Europapolitiska analys om den svenska EU-opinionen. Nytt i årets analys är också att medborgarnas inställning till EU-budgetens storlek och ökad integration undersöks.
Resan mot "cirkulär ekonomi" är inte enkel, men positiva effekter för klimatet kan nås på vägen. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, beskriver de utmaningar som EU behöver övervinna för att nå målet, och lyfter fram goda skäl att påskynda arbetet.
Rättsstatsprincipen har försvagats avsevärt i vissa EU-medlemsstater, och ett centralt inslag gäller domstolsväsendets oberoende. I denna Europapolitiska analys undersöker Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, Europadomstolens praxis om domstolarnas oberoende och beskriver hur denna praxis kan samverka med EU:s arbete för att försvara rättsstatsprincipen.
Rysslands invasion av Ukraina har under året som gått påverkat också EU:s befolkning – inte minst genom höjda energi- och matpriser. För att stävja dessa effekter har EU:s beslutsfattare använt en av EU:s ”krisartiklar” (nummer 122) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). I detta perspektiv ger Anna Wetter Ryde, forskare i juridik på Sieps, en bild av fjolårets krisåtgärder samt pekar på hur det demokratiska systemet påverkas när EU tillämpar artikeln.
USA satsar 4 000 miljarder kronor på grön teknik, energi och produktion de närmaste tio åren. Inom EU fruktar många att detta kommer att locka investeringar och produktion till Nordamerika. Samtidigt har Kina länge satsat på att ta ledningen på samma område. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer i detta perspektiv frågan om EU-kommissionens nyligen föreslagna motåtgärder är samhällsekonomiskt motiverade.
Energieffektiviteten i västra Europa är inget att skryta om, men värst är läget i Central- och Östeuropa. Detta får negativa konsekvenser för regionens hälsa, ekonomi och säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Julian Popov, tidigare miljöminister i Bulgarien, hur problemet ser ut och föreslår lösningar på både nationell nivå och EU-nivå.
Med en ny dom har EU-domstolen stärkt allmänhetens rätt till insyn i handlingar från ministerrådet, även när de utgör förberedelser för formella beslut. I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, vilka värden som står på spel när beslutsunderlag görs – och inte görs – tillgängliga för allmänheten.