Bidrar säkerhetskrisen till ett fördjupat EU-samarbete?

Mars 2022 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Under den ryska invasionen av Ukraina har länderna i EU enats bakom sanktioner mot angriparen och åtgärder till stöd för den angripne. Men kriget kommer också att få långsiktiga konsekvenser för det europeiska samarbetet, enligt Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps. Försvars-, energi- och ekonomisk politik är exempel på områden där EU sannolikt kommer att få en större roll. (Mars 2022)

Kriget påverkar den gröna omställningen – men ambitionerna finns kvar

Mars 2022 • Engström Mats

Perspektiv

Den gröna omställningen står högt på EU:s agenda. Men nu tvingar Ukrainakriget fram nya prioriteringar. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, analyserar utvecklingen och ser hur vissa områden, som minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, blir än mer angelägna i krigets skugga. Annat, som reformen av utsläppshandeln och mer miljövänlig livsmedelsproduktion, kan hamna i uppförsbacke. (Mars 2022)

EU:s krisberedskap och dess betydelse för Sverige

Mars 2022 • Engberg Katarina

Analys

Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar. (2022:6epa)

EU-domstolen godkänner: budgeten ska kopplas till respekt för rättsstaten

Mars 2022 • Södersten Anna

Perspektiv

EU-domstolen har gett grönt ljus för villkorsmekanismen – EU:s nya verktyg som kan användas för att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatsprincipen. Avgörandet har stor konstitutionell betydelse och handlar ytterst om EU:s syfte. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, kommenterar domen. (Mars 2022)

EU:s biståndspolitik. Hur EU kan bli en starkare aktör i ett globalt system under omvandling

Januari 2022 • Niklasson, Lars

Rapport

EU och unionens medlemsstater är tillsammans världens största biståndsgivare. Det handlar om stora pengar som ska lösa stora problem. I denna rapport undersöker Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur EU:s biståndspolitik är uppbyggd, vad som format den och vilka utmaningar den står inför i ett globalt system under omvandling. (2022:1)

Entrepreneurs of Compromise? The Rotating Presidency of the Council of the EU after Lisbon

Januari 2022 • Vaznonytė Austė

Analys

I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)

EU satsar för mycket i industripolitiken

Januari 2022 • Flam Harry

Analys

EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas. (2022:1epa)

Sverige 25 år i EU. Sammanfattningar av åtta forskningsrapporter

December 2021 • Bernitz Ulf , Reichel Jane , Åhman Karin , Sundström Göran , Jacobsson Bengt , Eggert Håkan , Langlet David , Engström Mats , Eriksson Jonas , Ljungkvist Malin , Rabinowicz Ewa , Sjödin Erik , Wadensjö Eskil

Rapport

Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi. (2021:2op)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare