Suveräniteten över den ekonomiska och monetära unionen, EMU, är i grunden delad. Penningpolitiken är gemensam på EU-nivå medan finanspolitiken är nationell. Efter en mycket turbulent period med bank- och skuldkriser har debatten tagit fart om hur den ekonomiska delen i EMU ska fyllas med ett innehåll för att undvika kommande kriser.
Ansvaret för att tillhandahålla välfärdstjänster i Sverige ligger i huvudsak på kommuner, landsting och regioner. Det gäller bland annat tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, avfallshantering och utbildning.
Den finansiella krisen har gett upphov till en rad nationalekonomiska analyser och ett betydande antal finansmarknadsreformer. I föreliggande rapport tar professor Henry Montgomery analysen ett steg längre genom att betrakta den finansiella krisen ur ett psykologiskt perspektiv.
EU:s medlemsländer är företagsamma när det gäller att staka ut nya mål för unionen men mindre villiga att skjuta till de pengar som behövs för att uppnå dem. Skulle EU försöka förverkliga allt det som medlemsländerna har beslutat, skulle det förmodligen kräva merparten av eller rentav hela EU:s samlade BNI. Det skriver författarna till denna antologi.
Målet att minska de ekonomiska klyftorna mellan EU:s regioner är inskrivet i EU:s fördrag. En viktig aspekt i diskussionerna om EU:s så kallade sammanhållningspolitik är hur EU:s regioner ska rangordnas efter välståndsnivåer.
Kan organiserade intressen föra EU närmare medborgarna? I den här rapporten undersöks frågan med utgångspunkt i den process som ledde fram till EU:s nya kemikalielagstiftning.
Samhällsstyrningens kvalitet varierar i Europa, såväl mellan som inom länder.
Europeiska unionens politik för forskning (FoU) har fått förnyad aktualitet. Den är central i såväl EU:s budgetöversyn som i den så kallade Europa 2020-strategin, där man betonar målet att öka nivån på FoU-investeringarna i EU till tre procent av BNP.
Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I en antologi fördjupas innebörden av begreppet Sociala Europa.
Den pågående krisen i eurozonen har inneburit stora utmaningar för det nuvarande polska EU-ordförandeskapet. Polen, liksom Sverige, är inte med i eurosamarbetet och har därför delvis befunnit sig utanför det mest avgörande beslutsfattandet under det andra halvåret 2011.