Planerna på att i ett framtida handels- och investeringsavtal mellan EU och USA (TTIP) inkludera bestämmelser om tvistlösning (ISDS) har i många EU-länder gett upphov till såväl livlig debatt som kraftig kritik. Den till en början polariserade antingen-eller-diskussionen har den senaste tiden dock nyanserats något i och med handelskommissionär Cecilia Malmströms förslag till reformering av ISDS.
Stora regionala handelsavtal som det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) kan få en stor påverkan på världshandelssystemet. Hur och till vilken grad kan ett sådant avtal generera vinster från handel och minska transatlantiska handelskostnader? Och vad kommer det att innebära för tredjeland?
Den ekonomiska krisen fortsätter att påverka tilltron till EU-projektet. Precis som i flertalet övriga medlemsstater faller opinionsstödet för EU också i Sverige.
Flera EU-länder har upplevt en kraftig nedgång i investeringar och behovet av starkare ekonomisk tillväxt lyfts ofta fram. Europeiska kommissionen har därför lagt fram en investeringsplan som beräknas frigöra 315 miljarder euro. Martin Myant, chef vid Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI), analyserar planen.
Ryssland gränsar till flera EU-länder och är en mycket betydande leverantör av energi till EU. Landet är dessutom en viktig destination för EU:s export. Den ryska ekonomin står nu inför stora utmaningar som en följd av fallande oljepriser, sanktioner och flera år utan reformer.
Enligt Europa 2020-strategin bör myndigheter använda offentlig upphandling för att stödja gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd och goda sociala villkor.
Med ökat internationellt utbyte uppstår allt fler kollektiva behov som nationalstaterna inte kan hantera. Men också nya möjligheter till offentliga intäkter, t.ex. genom den digitala ekonomin och krafttag mot skatteflykt. Daniel Tarschys är professor emeritus i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps.
En fråga som diskuteras mycket i EU är hur offentlig upphandling kan användas till stöd för gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd. Men vilket handlingsutrymme har egentligen myndigheter när det gäller att utnyttja upphandling för att uppnå icke-ekonomiska mål?
Möjligheten till rättslig prövning är avgörande när det gäller att stärka konsumenternas ställning på en integrerad europeisk marknad. I det sammanhanget är tvistlösning utanför domstolarna (medling, förlikning, etc.) såväl som tvistlösning online intressanta alternativ till konventionella metoder för gottgörelse. Den formen av uppgörelser uppmärksammas också allt mer i EU.
För två år sedan utlovade premiärminister David Cameron en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU om han blev omvald. Valdagen den 7 maj närmar sig, och frågan om vem som vinner valet och vad det kommer att innebära för relationen till EU är högaktuell.