I nuläget är det en fördel för Sverige att stå utanför den gemensamma valutan. Den slutsatsen drar Martin Höpner, statsvetare vid Max Planck-institutet i Tyskland. Däremot menar han att Sverige bör förbereda sig på att tydligare motivera sitt val.
Under de senaste tio åren har EU:s kriser avlöst varandra. Den kris som nu pågår handlar om de senare årens hot mot rättsstaten, framför allt i Polen och Ungern. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, går i denna analys igenom EU:s verktyg, hur de har använts gentemot Polen och diskuterar vikten av att EU:s medlemsstater respekterar rättsstatens principer.
EU står inför flera långsiktiga utmaningar med konsekvenser för budgeten. Mot den bakgrunden tycks både EU:s institutioner och medlemsstaterna inse vikten av att fokusera mer på europeiskt mervärde. Det skriver Mario Kölling, professor i statsvetenskap.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformerades 2013 för att bättre kunna möta utmaningar som klimatförändringar och en säker livsmedelsförsörjning.
En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer.
Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics.
Britternas utträde ur EU kommer sannolikt att bli en milstolpe i unionens historia. I denna analys fokuserar Narisong Huhe, Daniel Naurin och Robert Thomson på möjliga förändringar av förhandlingarna i ministerrådet.
Den 31 mars 2017 presenterades den s.k. Spellicensutredningen.
I oktober 2016 röstades Mariano Rajoy in som Spaniens regeringschef efter två val och tio månaders interimstyre. Utifrån en analys av den politiska situationen i landet diskuterar Santiago Pérez-Nievas och Irene Martín vad EU kan förvänta sig av det spanska politiska landskapet.
Vad innebär brexit för EU och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU.