Rättsstatsprincipen har försvagats avsevärt i vissa EU-medlemsstater, och ett centralt inslag gäller domstolsväsendets oberoende. I denna Europapolitiska analys undersöker Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, Europadomstolens praxis om domstolarnas oberoende och beskriver hur denna praxis kan samverka med EU:s arbete för att försvara rättsstatsprincipen.
Rysslands invasion av Ukraina har under året som gått påverkat också EU:s befolkning – inte minst genom höjda energi- och matpriser. För att stävja dessa effekter har EU:s beslutsfattare använt en av EU:s ”krisartiklar” (nummer 122) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). I detta perspektiv ger Anna Wetter Ryde, forskare i juridik på Sieps, en bild av fjolårets krisåtgärder samt pekar på hur det demokratiska systemet påverkas när EU tillämpar artikeln.
USA satsar 4 000 miljarder kronor på grön teknik, energi och produktion de närmaste tio åren. Inom EU fruktar många att detta kommer att locka investeringar och produktion till Nordamerika. Samtidigt har Kina länge satsat på att ta ledningen på samma område. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer i detta perspektiv frågan om EU-kommissionens nyligen föreslagna motåtgärder är samhällsekonomiskt motiverade.
Energieffektiviteten i västra Europa är inget att skryta om, men värst är läget i Central- och Östeuropa. Detta får negativa konsekvenser för regionens hälsa, ekonomi och säkerhet. I denna Europapolitiska analys beskriver Julian Popov, tidigare miljöminister i Bulgarien, hur problemet ser ut och föreslår lösningar på både nationell nivå och EU-nivå.
Med en ny dom har EU-domstolen stärkt allmänhetens rätt till insyn i handlingar från ministerrådet, även när de utgör förberedelser för formella beslut. I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, vilka värden som står på spel när beslutsunderlag görs – och inte görs – tillgängliga för allmänheten.
Medlemsstater som inte följer EU-rätten kan tvingas betala böter om de döms i EU-domstolen. Men hur vanligt är det att domstolen utdömer böter, och hur bestäms beloppen? Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, reder ut förfarandet mot bakgrund av riskerna för bötesdomar mot Sverige.
Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om vilken hjälp Sverige skulle kunna räkna med från andra länder vid ett militärt angrepp. I denna Europapolitiska analys visar Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, att EU:s försvarsklausul till form och innehåll är mycket lik Natos motsvarande, men ändå inte tycks garantera samma stöd.
Rädslan för en ny migrationskris har fått EU att återigen rikta blicken utåt för att hitta lösningar på växande utmaningar. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, tittar närmare på några aktuella förslag på EU-nivå som rör den ”externa dimensionen” av EU:s migrationspolitik. Förslagen diskuteras samtidigt som medlemsstaterna förhandlar om en reform av det gemensamma asylsystemet. En slutsats är att EU:s ökade tryck på tredjeländer kan skada den anda av partnerskap som krävs på området.
EU och Nato publicerade den 10 januari sin tredje gemensamma deklaration. Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg har läst den och känner igen många av portalmeningarna från 2016 och 2018 års deklarationer. Nytt är beslutsamheten att solidariskt stödja Ukraina och stå emot den ryska aggressionen. Kina beskrivs som en säkerhetsutmaning. Samarbetet avseende kritisk infrastruktur och försvar mot cyber- och hybridhot betonas.
Den europeiska planeringsterminen inrättades efter eurokrisen som ett verktyg för att få EU:s medlemsländer att bedriva hållbar finanspolitik. Fyller den sitt syfte? I denna Europapolitiska analys redovisar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, vad forskningen säger om planeringsterminens bakgrund, tillkomst, förändringar och funktion.