Kan EU inrymma en större politisk och kulturell mångfald efter en ny utvidgningsomgång? I detta bidrag granskar Saskia Hollander (Senior Research Fellow vid Clingendael) hur EU:s utvidgning påverkar EU:s förmåga att upprätthålla demokratin och rättsstatsprincipen och att sprida kärnvärden inom sina gränser.
De öst- och centraleuropeiska länder som gått med i EU under 2000-talet har haft god ekonomisk tillväxt tack vare medlemskapet. I denna Europapolitiska analys undersöker Mariusz Próchniak och Ryszard Rapacki, professorer i nationalekonomi, vad som krävs för att framtida EU-medlemskap ska gynna nuvarande kandidatländer på samma sätt.
EU har länge försökt men hittills inte lyckats förhindra systematiska överträdelser av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. I denna analys argumenterar Katalin Cseres för att EU:s konkurrensrätt bör användas mer aktivt som en del av rättsstatens verktygslåda.
Efter långdragna förhandlingar lyckades EU våren 2024 att enas om en stor reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Bernd Parusel, migrationsexpert och statsvetare vid Sieps, analyserar hur EU:s asylpolitik kommer att förändras och vilka konsekvenser reformen kan tänkas få.
Med det osäkra omvärldsläget har relationen mellan Europa och USA blivit viktigare än någonsin. Samtidigt är den stadd i förändring. Inför det amerikanska presidentvalet analyserar Marianne Riddervold den transatlantiska länken och diskuterar möjliga vägval för Europa.
Hur kan EU:s ekonomi stärkas gentemot USA och Kina? Två nyligen lanserade rapporter ger omfattande svar på den frågan. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ser värdefulla förslag men också frågetecken: är diagnosen rätt och kan förslagen genomföras?
Det svenska EU-ordförandeskapet 2023 innebar viktiga erfarenheter för hela den svenska statsförvaltningen. I denna rapport har Sieps sammanställt och analyserat lärdomar som kan användas för att stärka Sveriges position i EU. Studien bygger i huvudsak på intervjuer med personer som arbetat med ordförandeskapet.
Jordbruket kommer att bli en särskilt svår fråga inför EU:s kommande utvidgning. I denna analys drar professor emeritus Alan Matthews lärdomar från tidigare utvidgningar och diskuterar hur EU kan gå till väga denna gång.
Djärva beslut har fört upp utvidgningen på EU:s dagordning igen, men hinder och utmaningar kvarstår. I detta bidrag belyser professor Antoaneta Dimitrova tre dilemman som EU och kandidatländerna står inför.
Att aktivera sin utvidgningsprocess är inte ett valfritt alternativ för Europeiska unionen. I detta inlägg argumenterar professor Veronica Anghel för att utvidgningen, särskilt till krigets Ukraina, är en fråga om institutionell överlevnad, en viktig drivkraft för att genomföra de reformer som EU behöver och en strategi för EU att bemöta det växande gapet i konkurrenskraft mellan unionen och de globala ekonomiska stormakterna.