De senaste åren har det skett ett trendbrott i den svenska euroopinionen – andelen som är positiva till att införa den europeiska valutan i Sverige har ökat. Denna analys undersöker hur den svenska euroopinionen har förändrats över tid, vilka ideologiska och socioekonomiska faktorer den samverkar med och hur omvärldsläget tycks påverka svenskars ställningstagande.
Frågan om fördragsändringar har aktualiserats med de stora utmaningar EU står inför: från geopolitik och utvidgning till konkurrenskraft och respekt för rättsstaten. Men hur går det till när fördragen ska ändras? Denna analys beskriver de förfaranden som gäller för olika typer av ändringar. En del är omfattande, andra förenklade – men alla är komplexa och förenade med risker.
Vid toppmötet den 19 maj med EU fick Storbritannien igenom lättnader för handeln med livsmedel och jordbruksprodukter mot en förlängning av EU:s fiskerättigheter i brittiska vatten. I detta perspektiv redogör Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, för Storbritanniens minskade ekonomiska tillväxt och handel med EU sedan brexit. Kan de ekonomiska effekterna öka sannolikheten för ett framtida återinträde i EU?
En positiv inställning till medlemskapet men osäkerhet kring fördjupat samarbete. Så summeras årets analys av svensk EU-opinion, och samma beskrivning skulle kunna användas för svenskarnas inställning under de 30 år som Sverige varit medlem i unionen. Analysen visar att senare års uppgång i stödet för EU-medlemskapet består. Och kanske anas nytt liv i eurofrågan.
Förra året vände sig Danmark och Sverige till EU-domstolen för att få direktivet om minimilöner ogiltigförklarat – och nu får de medhåll från generaladvokaten. En del talar dock för att domstolen drar en annan slutsats. Det menar Joakim Zander, lektor vid institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet och forskare i juridik vid Sieps.
Efter långdragna förhandlingar lyckades EU våren 2024 att enas om en stor reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Bernd Parusel, migrationsexpert och statsvetare vid Sieps, analyserar hur EU:s asylpolitik kommer att förändras och vilka konsekvenser reformen kan tänkas få.
Hur kan EU:s ekonomi stärkas gentemot USA och Kina? Två nyligen lanserade rapporter ger omfattande svar på den frågan. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ser värdefulla förslag men också frågetecken: är diagnosen rätt och kan förslagen genomföras?
EU:s finanspolitiska ramverk inrättades samtidigt med euron och har sedan dess kritiserats för att skapa en rad problem. I denna analys undersöker Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, om den senaste reformen av ramverket innebär en förbättring och huruvida omdiskuterade problem får en lösning.
Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten är ett stort problem i många av EU:s medlemsstater. I denna rapport gör nationalekonomen Monika Hjeds Löfmark en genomgång av drivkrafterna bakom denna typ av kriminalitet och beskriver de åtgärder som EU vidtagit för att stävja den.
Svenskarnas stöd för medlemskapet i EU fortsätter att vara högt, men backar 2023 från det föregående årets toppnotering. Samtidigt tycker fler att Sverige borde gå över till euron. Årets analys av den svenska EU-opinionen visar både dynamik och stabilitet.