Frågan om fördragsändringar har aktualiserats med de stora utmaningar EU står inför: från geopolitik och utvidgning till konkurrenskraft och respekt för rättsstaten. Men hur går det till när fördragen ska ändras? Denna analys beskriver de förfaranden som gäller för olika typer av ändringar. En del är omfattande, andra förenklade – men alla är komplexa och förenade med risker.
En utvidgning av EU har på kort tid blivit en högt prioriterad fråga för EU. Om och hur EU bör förändras för att kunna växa har därmed blivit aktuellt.
Sieps följer svensk Europaopinion, bland annat i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Här finns årliga analyser av svenskarnas syn på EU, publicerade 2018–2024.
EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas.
Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris.
I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll.
EU och unionens medlemsstater är tillsammans världens största biståndsgivare. Det handlar om stora pengar som ska lösa stora problem. I denna rapport undersöker Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur EU:s biståndspolitik är uppbyggd, vad som format den och vilka utmaningar den står inför i ett globalt system under omvandling.
När Tysklands nya regeringskoalition enades om en ambitiös agenda för EU-politiken väcktes förväntningar om EU-samarbetet skulle få ny fart. Det krävs dock kompromisser på många nivåer för att uppfylla det aviserade målet om ett starkare Europa, skriver Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps.
EU-domstolen har gett grönt ljus för villkorsmekanismen – EU:s nya verktyg som kan användas för att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte respekterar rättsstatsprincipen. Avgörandet har stor konstitutionell betydelse och handlar ytterst om EU:s syfte. Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, kommenterar domen.