EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon.
Europeiska kommissionen har nyligen tagit initiativ till EU-reglering av minimilöner. Mot överstatlig reglering talar dock såväl forskning som faktiska förhållanden. Det menar nationalekonomen Per Skedinger som pekar på att EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och erfarenhetsutbyten.
EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen.
Britternas EU-utträde medför kostnader – men de är små och mycket osäkra. Det framgår av 15 studier om kostnaderna för brexit som redovisas i en analys av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för.
Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar.
Svenska medborgare är fortsatt positiva till EU men stöder inte euron och mer gemensam utrikespolitik. Skillnaderna i synen på EU har också minskat mellan olika samhällsgrupper. Det framgår av årets analys av svensk EU-opinion (undersökningen genomfördes hösten 2019), som presenteras av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder vid SOM-institutet.
När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad.
Eurokrisen var en av EU:s djupaste kriser som ledde till en väsentlig fördjupning av EU-samarbetet. Statsvetarna Lisa Dellmuth, Magnus Lundgren och Jonas Tallberg analyserar i denna rapport dynamiken bakom de omfattande euroreformerna samt diskuterar lärdomar för framtida reformer.
Nöden har ingen lag, heter det. Men vad kan hända när statsapparater är fria att verka utanför de ordinarie lagarna? I detta perspektiv diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, skillnader mellan EU-ländernas nödlagar och hur de påverkar EU-samarbetet. En slutsats är att coronakrisen manar till ökad samsyn mellan medlemsstaterna om nödtillståndets karaktär.