I år är det 40 år sedan diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina etablerades, idag ett av de viktigaste bilaterala partnerskapen i världen.
Denna publikation från SIEPS är avsedd att, i praktiska juridiska ordalag, bidra till granskningen av organisation och funktion hos EU:s utrikestjänst (EEAS). Mer specifikt innehåller texten konkreta rekommendationer om revideringar av Rådsbeslut 2010/4276/EU, som EEAS verksamhet grundas på.
Irland håller i EU:s ordförandeklubba för sjunde gången under första halvåret 2013. Under parollen "För stabilitet, arbete och tillväxt" är det irländska ordförandeskapets ambition att fokusera på frågor rörande ekonomisk tillväxt i Europa och på implementeringen av redan fattade beslut.
I juli 2010 fattade EU:s ministerråd beslut om att bilda den europeiska utrikestjänsten (EEAS). Den är för närvarande föremål för utvärdering, och i en ny Sieps-rapport ges nu för första gången en juridisk kommentar till samtliga artiklar i rådets beslut.
Den globala finanskrisen satte fokus på bostadsfinansieringens viktiga roll i ekonomin. Riskabla och kortsiktiga bolån samt värdepapperiseringen av dessa var väsentliga orsaker till den kris vi nu befinner oss i.
Med Lissabonfördraget fick EU i uppdrag att “utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder” (Artikel 8 TEU). I den här europapolitiska analysen – där denna breda ”grannskapskompetens” utsätts för närmare granskning – konstateras dock att EU:s inflytande i det egna närområdet inte har påverkats i någon större utsträckning trots mandatet att handla.
Vart är Europa på väg och vad återstår av det rättsliga integrationsprojektet? I en tid när EU genomgår sin största kris någonsin, är det viktigt att se saker och ting i sitt sammanhang och bedöma det som nu sker i ljuset av de större omvandlingar som har format unionen.
Flera EU-länder har under det senaste decenniet vidtagit åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för äldre och därmed förlänga arbetslivet. Den här analysen belyser utveckling för äldre på arbetsmarknaden i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Möjligheten till rättslig prövning är avgörande när det gäller att stärka konsumenternas ställning på en integrerad europeisk marknad. I det sammanhanget är tvistlösning utanför domstolarna (medling, förlikning, etc.) såväl som tvistlösning online intressanta alternativ till konventionella metoder för gottgörelse. Den formen av uppgörelser uppmärksammas också allt mer i EU.
En fråga som diskuteras mycket i EU är hur offentlig upphandling kan användas till stöd för gemensamma samhälleliga mål som exempelvis bra miljöskydd. Men vilket handlingsutrymme har egentligen myndigheter när det gäller att utnyttja upphandling för att uppnå icke-ekonomiska mål?