Trots att de roterande ordförandeskapen har förlorat i tyngd i och med Lissabonfördragets ikraftträdande, har det land som håller i ordförandeklubban i sex månader fortfarande en viktig roll. För Danmark, ordförandeland under den första halvan av 2012, har den pågående krisen i eurozonen inneburit stora utmaningar.
Cypern övertog det roterande EU-ordförandeskapet under pågående ekonomisk kris. Det har inneburit stora utmaningar, inte minst då Cypern självt har drabbats hårt av krisen och är föremål för åtstramningsåtgärder.
Den svenska förvaltningsmodellen – med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli – skiljer sig från den modell som gäller i de flesta andra EU-länder. Frågan om den svenska modellens lämplighet i ett EU-perspektiv har också diskuterats ända sedan Sverige blev EU-medlem.
De politiska konsekvenserna av eurokrisen är omfattande. Eurogruppens roll har stärkts samtidigt som avståndet mellan eurozonens medlemmar och övriga EU-länder har ökat.
Den nya ungerska grundlagen – som trädde i kraft i januari 2012 – har varit föremål för omfattande internationell kritik.
Valet i Grekland den 6 maj 2012 resulterade i ett starkt väljarstöd för andra partier än de som traditionellt har innehaft regeringsmakten.
På grund av kvardröjande problem med korruption i Bulgarien och Rumäninen införde EU Mekanismen för Samarbete och Verifikation (MSV). Syftet med denna mekanism är att påskynda reformer genom att unionen får inflytande över utvecklingen också efter det att ett land har blivit medlem.
EU har först de senaste åren antagit lagstiftning på kärnsäkerhetsområdet. Den är dock inte särskilt långtgående och kopierar i huvudsak de internationella konventionerna på området.
EU har hela tiden varit och är alltjämt fast besluten att få till stånd en heltäckande klimatöverenskommelse baserad på FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).
I mars 2012 presenterade Europeiska Kommissionen två lagstiftningsförslag inom området utstationering av arbetstagare. Det var ett svar på den intensiva debatt som följde på EU-domstolens utslag i de fyra målen i den så kallade Laval-kvartetten (Laval, Viking, Rüffert och Luxemburg).