När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns.
Den europeiska statsskuldkrisen har dominerat EU:s dagordning sedan maj 2010. En av huvudfrågorna som EU:s beslutsfattare måste lösa är hur ett framtida finanspolitiskt ramverk ska utformas.
Europas befolkning lever allt längre och arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Det utgör en betydande utmaning för EU:s medlemsländer, och inom EU pågår nu en debatt om Europas framtida pensionssystem.
Frågan om den svenska vargjakten står numera högt på EU:s dagordning. EU-kommissionen har ifrågasatt den svenska förvaltningen av varg och den svenska regeringen svarade nyligen med att ersätta 2012 års licensjakt med utökad skyddsjakt.
I den här analysen genomför författarna en granskning av EU-domstolens sätt att balansera skilda eller till och med motstridiga intressen som skyddas av EU-rätten.
Krisåren visade att bostadsmarknader påverkar stabiliteten i hela EU. Ramarna kring bostadsfinansiering har också ändrats, både genom lagstiftning och genom en mer försiktig hantering av bolån.
Nationella parlament anses ha förlorat makt som en följd av europeisk integration. Hur har då den snabba utvecklingen under eurokrisen påverkat de nationella parlamenten?
Den globala finansiella krisen har drabbat den unga arbetskraften särskilt hårt. Ett stort problem är att det nu finns många unga som har hamnat vid sidan av samhället och som varken arbetar eller studerar.
Den ekonomiska krisen i Europa har väckt nytt liv i frågan om framtida fördragsändringar. Kravet på enhällighet har dock visat sig vara ett hinder för en snabb lösning på de problem krisen har blottlagt.
Som en följd av den ekonomiska krisen har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka den ekonomiskpolitiska samordningen i EU. För det svenska EU-medlemskapet reser den utvecklingen flera frågor.