EG-domstolen har sedan 1998 utvecklat sin praxis vad gäller gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Men utvecklingen har skett utan vägledning från EU:s lagstiftare.
En genomgång av Lissabonfördragets viktigaste förändringar samt en belysning av problematiken kring dess ratificering i Sverige och övriga medlemsstater.
Europeiska rådet innehar en central ställning inom Europeiska unionen. Trots detta finns brister vad gäller forskning och systematisk kunskap om denna institution. Stats- och regeringschefernas möten präglas av sluten-het vilket gör empirisk forskning om hur maktresurser används och förhandlingar bedrivs är mycket svårt att genomföra.
Denna utredning är en del av en större undersökning av konstitutionella implikationer till följd av den straffrättsliga utvecklingen inom EG-rätten. Här ges en systematisk översikt av straffrättsutvecklingen i EU.
Första numret av Sieps European Policy Analysis behandlar regleringsfrågor inom telekommunikationsområdet.
Rapporten analyserar väljarbeteendet vid folkomröstningen om euron 2003. Skulle Sverige införa euron, den gemensamma europeiska valutan, eller behålla kronan, den nationella valutan? Valet stod mellan två alternativa växelkurssystem: antingen en permanent fast växelkurs genom att gå med i den europeiska valutaunionen eller en fritt flytande växelkurs för kronan genom att stå utanför den europeiska valutaunionen.
Längre livslängd och fortsatt låga födelsetal bidrar till åldrande befolkningar i de flesta länder i Europa. Detta, i kombination med fortsatt relativt låga pensionsåldrar, sätter press på de offentliga finanserna.
Denna rapport ger en detaljerad beskrivning av hur det tyska ordförandeskapet är organiserat. Inledningsvis beskrivs Tysklands förhållande till EU genom historien, utvecklingen efter den tyska återföreningen, den allmänna opinionen om Europasamarbetet och de viktigaste aktörernas positioner.
Sieps årskonferens 2006 hölls på temat Why Europe? Possibilities and limits of European integration. Konferensen kom att handla om bland annat EU-samarbetets legitimitet, samarbetets framtida omfattning och inriktning samt besluts- och deltagandeformer.
Analysen behandlar den konstitutionella utvecklingen i EG-domstolens praxis, särskilt när det gäller utvecklingen av EG:s kompetens på det straffrättsliga området.