Det har blivit vanligare att stater och företag stäms för att de inte fullgör sina klimaträttsliga skyldigheter. Dessa domstolsprocesser har potential att påverka klimatarbetet inom EU och definierar mänskliga rättigheter på området. Det skriver Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.
På EU-nivå förhandlas just nu ett förslag om att reglera användningen av hälsodata inom Europeiska unionen. I denna Europapolitiska analys granskar juristerna David Fåhraeus, Jane Reichel och Santa Slokenberga vad förslaget om ett ”europeiskt hälsodataområde” kan innebära för viktiga berörda parter: patienter, personal inom hälso- och sjukvården, privata företag och offentliga förvaltningar.
EU:s medlemsstater har rättsliga skyldigheter gentemot människor som söker skydd. Det följer av att de har anslutit sig till EU och Europarådet samt undertecknat och ratificerat internationella människorättskonventioner. I denna rapport reder juristerna Elspeth Guild och Maja Grundler ut minimikraven på EU-medlemmar när det gäller skyddssökande.
Energikrisen 2022 utlöste en rad marknadsreformer. Professor Leigh Hancher (Tilburg University) beskriver förändringarna som dessa medförde och bedömer om de uppfyller EU:s tre långsiktiga mål: hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet.
Statsvetarna Göran von Sydow och Valentin Kreilinger introducerar ett nytt SIEPS-forum om utvidgning och reformering av EU. I korta bidrag kommer framstående experter att diskutera centrala frågor som står på spel.
Utmaningarna med utvidgningen är stora, men kostnaderna för att inte utvidga är större. Professor Erik Jones pekar på vad europeiska beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de åtar sig utvidgningen som en investering i fred, säkerhet och stabilitet.
Trots uppenbara säkerhetsrisker kan EU inte backa från sitt åtagande om att förnya utvidgningsprocessen. Professor Michael Leigh diskuterar vad de politiska beslutsfattarna måste göra för att EU ska kunna uppnå stabilitet, vilket är själva syftet med att utvidga unionen.
Gradvis integration av kandidatländer kan hjälpa dem att göra snabbare framsteg på vägen mot EU-medlemskap inom vissa sektorer, något som också gagnar EU. Steven Blockmans argumenterar dock för att den typen av framsteg bör vara helt införlivade i de formella medlemskapsförhandlingarna och sättas i relation till övergripande reformer inom rättsstaten och den offentliga förvaltningen.
EU har återupptäckt utvidgningspolitiken som det mest effektiva verktyget för att uppnå stabilitet i unionens grannskap. Men för att utvidgningen ska bli en framgång krävs att EU anammar mer flexibilitet, såväl när det gäller sättet att integrera nya medlemmar som när det gäller unionens funktionssätt. Samtidigt måste legitimiteten stärkas och EU:s grundläggande principer skyddas mer kraftfullt. Det skriver professor Daniela Schwarzer.
Att aktivera sin utvidgningsprocess är inte ett valfritt alternativ för Europeiska unionen. I detta inlägg argumenterar professor Veronica Anghel för att utvidgningen, särskilt till krigets Ukraina, är en fråga om institutionell överlevnad, en viktig drivkraft för att genomföra de reformer som EU behöver och en strategi för EU att bemöta det växande gapet i konkurrenskraft mellan unionen och de globala ekonomiska stormakterna.