Djärva beslut har fört upp utvidgningen på EU:s dagordning igen, men hinder och utmaningar kvarstår. I detta bidrag belyser professor Antoaneta Dimitrova tre dilemman som EU och kandidatländerna står inför.
Kan EU inrymma en större politisk och kulturell mångfald efter en ny utvidgningsomgång? I detta bidrag granskar Saskia Hollander (Senior Research Fellow vid Clingendael) hur EU:s utvidgning påverkar EU:s förmåga att upprätthålla demokratin och rättsstatsprincipen och att sprida kärnvärden inom sina gränser.
Mycket står på spel när Tyskland håller nyval 23 februari 2025. För EU har både inrikespolitiken och Europapolitiken i unionens mest folkrika land stor betydelse. Valentin Kreilinger (Sieps) analyserar vad partiernas ställningstaganden, de möjliga koalitionerna och de kommande vägvalen innebär för Europa.
En lång trend av ökande balans mellan könen bland Europaparlamentariker bröts i och med valresultatet 2024. Johanna Kantola, professor vid Helsingfors universitet, analyserar läget för jämställdheten i Europaparlamentet. (2025:4epa)
EU:s utvidgning kommer att få konsekvenser för var utländska investeringar görs. Colin Wren (Newcastle University) undersöker tidigare utvidgningar och drar slutsatser om de kommande: vilka länder blir mest attraktiva att investera i när EU växer?
Internationella domstolen i Haag kommer att avge ett rådgivande yttrande om EU:s och andra utvecklade länders ansvar för att finansiera kostnaderna för klimatförändringarna i de minst utvecklade länderna. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, visar att detta lär öka kraven på EU. Konsekvenserna för storleken på biståndet är däremot mycket osäkra.
Förra året vände sig Danmark och Sverige till EU-domstolen för att få direktivet om minimilöner ogiltigförklarat – och nu får de medhåll från generaladvokaten. En del talar dock för att domstolen drar en annan slutsats. Det menar Joakim Zander, lektor vid institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet och forskare i juridik vid Sieps.
Säkerhet och försvar står högt på EU:s agenda för den nya mandatperioden. Katarina Engberg analyserar de initiativ inom EU som pekar mot ett totalförsvar och de utmaningar och möjligheter som detta medför.
I den officiella kommunikationen på EU-nivå förekommer ett antal centrala politiska begrepp, såväl bekanta som nya. Men vad menar EU:s ledare och institutioner med dessa begrepp och vilka politiska mål vill de nå genom att använda dem? Sieps har bett ledande experter att kritiskt granska centrala begrepp i EU-politiken.
Hur påverkas EU:s beslutsprocesser om fler stater ansluter sig till unionen? Den frågan har diskuterats alltsedan utvidgningen återigen hamnade högst upp på EU:s dagordning. I denna analys undersöker Piret Ehin (Tartu universitet) hur tre olika utvidgningsscenarier kan påverka maktbalansen i rådet.