EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ny långtidsbudget för perioden 2028–2034. Här finns publikationer som rör EU:s budget och finansiering.
EU-kommissionens föreslagna sjuårsbudget har redan fått kritik och lär inte antas i sin nuvarande form. Nationalekonomen Harry Flam välkomnar ökad flexibilitet i budgeten men efterlyser stärkta mekanismer för uppföljning.
I juli 2025 föreslog EU-kommissionen en konkurrenskraftsfond som är tänkt att ge den europeiska ”investeringschock” som Draghirapporten har efterlyst. I denna Europapolitiska analys granskas den nya fondens centrala delar och styrformer. Analysen visar att fonden kan få stor inverkan på EU:s kapacitet som industripolitisk aktör, EU:s interna maktbalans och den inre marknadens framtid.
EU:s finanspolitiska ramverk inrättades samtidigt med euron och har sedan dess kritiserats för att skapa en rad problem. I denna analys undersöker Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, om den senaste reformen av ramverket innebär en förbättring och huruvida omdiskuterade problem får en lösning.
Svårtolkat, konjunkturförstärkande och orealistiskt. EU:s finanspolitiska regelverk har fått motta mycket kritik genom åren. I april 2023 presenterades ett reformförslag. Denna rapport beskriver problemen med regelverket och undersöker om förslaget möter de efterfrågade förändringarna.
EU investerar upp till 723 miljarder euro utöver sin ordinarie budget för att stötta ekonomisk återhämtning samt grön och digital omställning. Men hur stora är möjligheterna att utkräva ansvar för hur pengarna används? Inte tillräckligt i dagsläget, menar Maria-Luisa Sánchez-Barrueco i denna rapport.
EU och dess medlemsstater står inför många utmaningar, från säkerhet och migration till innovation och klimatförändringar. En del är existentiella, alla kräver gemensamma insatser och alla är kostsamma att hantera. Mot den bakgrunden undersöker Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps, möjligheterna att stärka EU:s finanser och pläderar för en avgift för tillträde till EU:s marknad.
Kriget i Ukraina och flyktingströmmen till olika EU-länder har fått EU att mobilisera finansiella resurser av flera slag. I denna analys går Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, igenom EU:s olika finansieringskällor. Genomgången bekräftar att EU består av flera strukturer som kan agera mer eller mindre självständigt.
I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om en plan för att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin. Överenskommelsen har stor betydelse, skriver professor Erik Jones, men det finns också utmaningar. En avgörande faktor blir hur medlemsstaterna hanterar sina återhämtningsplaner.
Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö.
The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe.
Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för.
Europeiska kommissionen har aviserat en ”digital avgift” som ska bidra till avbetalningen av EU:s återhämtningsplan. Utsikterna för detta är dock begränsade, menar Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps.
Den ökade internationella rörligheten har väckt en diskussion om EU:s befogenheter på skatteområdet. Frågan om legitimitet blir därmed central. Enligt nationalekonomen Katarina Nordblom kan viss EU-samordning av skatter idag uppfattas som legitim, men om EU skulle ges beskattningsrätt måste fler villkor uppfyllas.
På kort tid har EU ökat sin aktivitet på området företagsbeskattning, inte minst genom lagstiftning mot skatteflykt. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda på ytterligare harmonisering. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet.
Går det att förena nationell skattepolitik med global rörlighet för kapital, arbetskraft och konsumtion? Med stöd av argument för och emot skattepolitiskt samarbete diskuterar nationalekonomen Åsa Hansson vilken samordning som lämpar sig för EU-nivån.
Att skära ned på byråkrati är en populär ambition men i grunden missvisande. Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, slår ett slag för en tillgång som är avgörande för EU:s överlevnad och framgång.
Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps.
Reformbehov mot svårförenliga positioner. Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, ger en överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.
EU står inför flera långsiktiga utmaningar med konsekvenser för budgeten. Mot den bakgrunden tycks både EU:s institutioner och medlemsstaterna inse vikten av att fokusera mer på europeiskt mervärde. Det skriver Mario Kölling, professor i statsvetenskap.
Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka både förhandlingarna och innehållet i EU:s nästa långtidsbudget, som börjar att gälla från 2021. Olika scenarier analyseras av Iain Begg, professor vid London School of Economics.
En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020. Robert Kaiser och Heiko Prange-Gstöhl redogör för scenarier och förutsättningar för reformer.