EU och USA har slutit ett ramavtal om tullar. Här hittar du publikationer om EU:s handelspolitik och närliggande frågor.
Ett av världens största frihandelsavtal har nåtts mellan Indien och EU. Förhandlingarna påskyndades av det oroliga världsläget och utöver ekonomiska vinster stärker avtalet den europeiska säkerheten.
EU har sedan 2023 möjlighet att snabbt agera mot länder som utövar ekonomiska påtryckningar på unionen. Konsekvenserna kan dock bli svåröverblickbara och dessutom drabba medlemsstaterna själva, vissa mer än andra. Det skriver Anna Horn, forskare i juridik vid Sieps.
Vid toppmötet den 19 maj med EU fick Storbritannien igenom lättnader för handeln med livsmedel och jordbruksprodukter mot en förlängning av EU:s fiskerättigheter i brittiska vatten. I detta perspektiv redogör Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, för Storbritanniens minskade ekonomiska tillväxt och handel med EU sedan brexit. Kan de ekonomiska effekterna öka sannolikheten för ett framtida återinträde i EU?
EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid är en hörnsten i unionens handels- och klimatpolitik. Alexandra Buylova och Naghmeh Nasiritousi presenterar verktyget, undersöker dess möjliga globala effekter och diskuterar hur EU kan undvika oönskade bieffekter.
Världsekonomin och den internationella handeln har genomgått stora förändringar sedan murens fall. I denna analys visar Christoph Herrmann, professor i europeisk och internationell ekonomisk rätt, hur EU har svarat på det nya geoekonomiska läget. Han menar att strävan efter ökad autonomi är förståelig men att den samtidigt skapar rättsliga problem.
EU, USA och andra länder har infört både handelssanktioner och finansiella sanktioner mot Ryssland för att få stopp på anfallskriget mot Ukraina. Sanktionerna beskrivs som exempellösa men är knappast tillräckliga för att få Ryssland att dra sig tillbaka från Ukraina. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som menar att det då skulle krävas att EU stoppar importen av fossil energi från Ryssland.
EU:s medlemsstater har svårt att enas om sanktioner på rysk energi. Men genom att införa tullar på olje- och gasimporter från Ryssland skulle unionen kunna trygga sin energiförsörjning under en övergångsperiod och samtidigt hindra Ryssland från att finansiera kriget i Ukraina. Detta är möjligt att besluta om med kvalificerad majoritet. Vidare skulle det få EU:s handelspolitik att rimma med unionens värden, intressen och förpliktelser, skriver Hannes Lenk, forskare i juridik vid Sieps.
Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps.
Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.
Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.
Den gemensamma handelspolitiken (CCP) är det kanske främsta uttrycket för EU:s yttre agerande. Lissabonfördraget innebar dock betydande förändringar inom politikområdet, såväl vad gäller substans som institutionella villkor. Marise Cremona är professor i juridik.