I ministerrådet är samarbete viktigt för att uppnå resultat. Men hur ser samarbetsmönstren ut och vilka stater är mest populära? Det undersöker fyra forskare i en ny publikation. Sieps Podcast bjöd in en av författarna, Markus Johansson, för att diskutera resultaten med Eva Sjögren, chef för EU-samordningen på Regeringskansliet.

I en nysläppt Europapolitisk analys undersöker fyra forskare vid Göteborgs universitet hur starka samarbetsrelationer EU:s medlemsstater har i ministerrådet. De ger också olika förklaringar till varför samarbetsmönstren ser ut som de gör och varför vissa medlemsstater har ett starkare nätverk än andra, och alltså har större så kallat nätverkskapital. I korthet kan man säga att det handlar om vilka medlemsstater i EU som är mest populära att samarbeta med i ministerrådet.

I dagens avsnitt av Sieps Podcast pratar vi om hur populär samarbetspartner just Sverige är, men också hur man mäter nätverkskapital och om det kan översättas till inflytande. Ordförandeskap i ministerrådet, euroutanförskap, brexit och Nederländernas ökade popularitet är frågor vi fördjupar oss i med hjälp av avsnittets gäster Markus Johansson, forskare i statsvetenskap på Sieps och vid Göteborgs universitet, en av författarna till analysen samt Eva Sjögren, chef för EU-samordningen på Regeringskansliet. Vi tar avstamp i analysen och avspeglar resultaten i det praktiska, vardagliga arbetet.

Programledare för Sieps Podcast är Gustaf Olsson och Karin Flordal.

Att EU:s inre marknad behöver fungera bättre är ett vanligt påpekande. Kommissionen har också aviserat att det ska bli lättare att driva företag i Europa. Men vilka problem dras den inre marknaden med? Katarina Areskoug och Anna Wetter Ryde gästar Sieps Podcast för ett samtal om skönhetsfläckarna på EU:s kronjuvel.

EU:s inre marknad brukar framhållas som ett starkt skäl för unionsmedlemskapet. Värdet av Sveriges totala export utgör över hälften av landets BNP, och två tredjedelar av exporten går till EU. Det gör i sin tur att den inre marknaden får stor betydelse för svensk arbetsmarknad och sysselsättning.

Det går snabbt att konstatera att EU:s inre marknad är viktig för Sverige, men det gäller även för övriga medlemsstater. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen satte i sitt linjetal i september upp mål för att få den inre marknaden att fungera bättre för små och medelstora företag. Det återspeglas också i det arbetsprogram för 2024 som kommissionen nyligen presenterade. Är de föreslagna åtgärderna de lösningar som små och medelstora företag behöver?

Katarina Areskoug, tidigare EU-anställd, statssekreterare och numera EU-konsult gästar podden tillsammans med Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, och samtalar om företagens utmaningar på den inre marknaden och de lösningar som nuvarande men också tidigare kommissioner lagt fram genom åren.

Samtalet tar också upp de utmaningar som omvärlden ställer den inre marknaden inför: den gröna och digitala omställningen, anfallskriget mot Ukraina samt utvecklingen i Kina och USA. Avslutningsvis siar våra gäster om nästa kommissions prioriteringar och vad den kan komma att fokusera på i ett inre marknadsperspektiv.

Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson.

En rad länder i Östeuropa och på västra Balkan knackar nu på EU:s dörr. Men hur ser vägen till en utvidgad union ut? Behöver EU förändras för att kunna växa? I detta avsnitt diskuterar vi möjligheter och utmaningar med ett utvidgat EU med Christian Danielsson och Göran von Sydow.

Frågan om EU:s utvidgning handlar ytterst om Europas säkerhet. Det menar statssekreterare Christian Danielsson som också har stor erfarenhet av utvidgningsfrågor inom EU:s institutioner. Han gästar detta avsnitt av Sieps Podcast tillsammans med Sieps direktör Göran von Sydow, som är en av redaktörerna för Sieps nyligen utgivna antologi ”Fit for 35?”, där fem statsvetare ger olika perspektiv på hur EU behöver anpassas för att kunna utvidgas.

När det gäller EU:s utvidgning ”har vi inget val”, menar Danielsson. Under det nyligen avslutade toppmötet i Granada var också medlemsländerna i stort sett överens om det, men ännu finns många osäkra faktorer. Svåra frågor om reformer av EU:s institutioner och eventuella fördragsändringar diskuteras just nu. Det gör också den politiska inriktningen och finansieringen av EU. . I avsnittet diskuteras för- och nackdelar med några av vägarna framåt.

Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Antologin ”Fit for 35? Reforming the Politics and Institutions of the EU for an Enlarged Union” finns för nedladdning här.

Två val stundar i Centraleuropa – först i Slovakien, senare i Polen. Valrörelserna präglas av högt tonläge och resultaten kan få betydelse långt utanför ländernas gränser. Sieps Podcast förklarar varför.

Valet i Slovakien 30 september och i Polen 15 oktober kommer att vara avgörande för den framtida utvecklingen i Centraleuropa. Men valresultaten kommer också att ha stor inverkan på det framtida samarbetet inom EU, exempelvis när det gäller enigheten om stödet till Ukraina, flyktingfrågan och rättsstatens principer.

Gäster i detta avsnitt av Sieps Podcast är Hynek Pallas, frilansjournalist och kulturskribent, aktuell med boken Skotten i Slovakien samt Göran von Sydow, direktör vid Sieps.

I avsnittet diskuterar vi skillnader och likheter mellan de båda länderna och gör kopplingar till övriga länder i Centraleuropa. Vilka mönster och kopplingar kan skönjas och hur bemöts de internt i EU?

Programledare är som vanligt Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Inför valet i Polen 15 oktober kommer Sieps att publicera en analys , och efter valet genomförs ett webbinarium om reslutatet. Både analys och mer information samt anmälningslänk till webbinariet kommer att publiceras på Sieps sajt.

Sieps Podcast analyserar kommissionsordförandens linjetal om tillståndet i unionen som hölls i veckan. Ursula von der Leyen framhöll en rad uppnådda mål men blickade också framåt. Betyder det att hon vill sitta kvar nästa mandatperiod? Rolf Fredriksson och Göran von Sydow gästar.

Årets linjetal om tillståndet i EU hölls sedvanligt av kommissionens ordförande vid Europaparlamentets första plenarsammanträde efter sommaruppehållet. Det var Ursula von der Leyens sista tal för mandatperioden, och hon framhöll mycket som hennes kommission har åstadkommit. I juni väntar val till Europaparlamentet och därefter tar processen att ta fram en ny kommission fart.

Men att mandatperioden går mot sitt slut hindrade inte Ursula von der Leyen från att tala visionärt om framtiden när det gäller bland annat stödet till Ukraina, utvidgningen, miljöfrågor, jämställdhet, konkurrenskraft och migration. Om dessa frågor och kopplingen till Sverige och svenska förhållanden talar vi om i detta avsnitt av Sieps Podcast. Till vår hjälp har vi gästerna Rolf Fredriksson, journalist och tidigare SVT-korrespondent i Bryssel, och Göran von Sydow, direktör på Sieps.

Vi passar också på att sätta talet i ett historiskt perspektiv och att diskutera talets format. Vem vänder hon sig till egentligen? Hur står Ursula von der Leyens tal jämfört med tidigare kommissionsordförandens? Vi blickar även framåt och diskuterar den efterföljande debatten med europaparlamentarikerna och huruvida von der Leyen kan komma att nomineras till ordförande även för nästa mandatperiod.

Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Fördjupning

I avsnittet nämns den europapolitiska analysen "When Temporary Protection Ends: longer-term solutions for refugees from Ukraine" av Meltem Ineli Ciğer som handlar om långsiktiga lösningar för de ukrainska flyktingar som lever i EU under det tillfälliga massflyktsdirektivet. Analysen kommer också att presenteras vid ett webbinarium den 28 september.

Läs mer och ladda ner analysen här!

Anmäl dig till webbinariet här!

Ekonomin är skakig och på flera håll i Europa backar tillväxten. Vilka åtgärder kan EU ta till för att hindra en recession? EU:s finanspolitiska regelverk står också inför en reform, vad innebär det för medlemsländerna? Sieps Podcast reder ut tillsammans med nationalekonomerna Monika Hjeds Löfmark och Jonas Eriksson. Dessutom: 20 år sedan Sverige sade nej till euron.

I höstens första avsnitt av Sieps Podcast står EU:s ekonomi i fokus. Hur mår EU:s ekonomi egentligen och vilka utmaningar står man inför? Kommissionen har presenterat ett förslag på reform av EU:s finanspolitiska regelverk och målet är att implementera detta i början av 2024, men förhandlingar pågår. Vilka förändringar handlar det om och vilka problem ska de lösa? Avsnittet tar också upp recessioner och ekonomiska kriser relaterat till EU:s ekonomi i dagsläget. Är EU bättre rustat för framtida kriser nu än tidigare?

Dagens gäster är Jonas Eriksson och Monika Hjeds Löfmark, båda nationalekonomer på Sieps. Med utgångspunkt i deras nyligen publicerade rapporter tar vi tempen på EU:s ekonomi.

Den 14 september är det 20 år sedan folkomröstningen om euron ägde rum i Sverige. Med två nationalekonomer i studion och med ett planerat seminarium om omröstningen på årsdagen, passar vi på att samtala även om denna fråga. Vad har det inneburit för Sverige att stå utanför? Finns det politiskt liv i frågan idag? Och vad vill svenskarna nu, 20 år senare?

Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson.

Läs mer och anmäl dig till seminariet Euroomröstningen 20 år här!

Rapporter och analyser för nedladdning:

"Reformen av EU:s finanspolitiska regelverk: innehållet, bakgrunden och den akademiska diskussionen" av Jonas Eriksson.

"Sverige och euron under 25 års EU-medlemskap" av Jonas Eriksson.

"Recessioner: är EU och euroområdet rustade för en ny nedgång?" av Monika Hjeds Löfmark

"Europeiska planeringsterminen: En forskningsöversikt" av Monika Hjeds Löfmark

Bara några dagar återstår av det svenska EU-ordförandeskapet och detta avsnitt av Sieps Podcast tar upp några av de knäckfrågor som Sverige har haft att hantera. Hur har det gått med enigheten i stödet till Ukraina, migrationsfrågorna, den gröna omställningen och hälsopolitiken?

Inför Sveriges EU-ordförandeskap publicerade Sieps i höstas en samlingspublikation där forskare och utredare tog upp ett antal knäckfrågor som skulle bli aktuella under våren. Nu när ordförandeskapet är på sluttampen vågar sig Sieps Podcast på en summering av hur det gick med några av de frågor som togs upp i publikationen.

Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver hur enigheten om EU:s stöd till Ukraina har hållit sig stark i grund och botten men också mött utmaningar.* En komplicerad fråga i detta sammanhang är också hur Ukrainas närmande till EU ska hanteras.

Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap på Sieps, följer migrationsfrågorna på nära håll. På det området har det svenska ordförandeskapet enat rådet kring flera delar av kommissionens förslag till en ny politik. Nu återstår förhandlingar med EU-parlamentet för att få paketet i hamn.

Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, skrev om miljö- och klimatpolitiken i samlingsvolymen. Också här har det svenska ordförandeskapet kunnat notera framgångar då man fört de gröna frågorna framåt. Samtidigt har en del frågor stött på patrull i vissa medlemsländer. Ordförandeskapets arbete med att få konkurrenskraft högre på agendan kan få stora effekter på EU:s klimat- och miljöpolitik framöver.

Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, följer EU:s arbete på hälsoområdet, och här kan Sverige räkna hem framsteg i kampen mot antibiotikaresistens sedan medlemsländerna enades om att skapa nationella mål för minskad användning av antibiotika. Förhandlingarna om rådsslutsatserna om global hälsa tycks dock unionens arbete ha stannat upp.

Louise Bengtsson är också avsnittets programledare, tillsammans med Karin Flordal.

I avsnittet nämns också två kommande seminarier som handlar om ordförandeskapet:

Hybridpolitisk dialog 26 juni: Taking Stock of the Swedish Council Presidency

Seminarium 30 juni: Sista dagen på Sveriges EU-ordförandeskap – hur gick det för de gröna frågorna?

* När avsnittet spelades in var inte EU:s 11 sanktionspaket klart, vilket nämns i avsnittet. Dock enades medlemsländerna kort därpå om paketet.

Sveriges EU-minister Jessika Roswall besöker Sieps Podcast inför sluttampen av det svenska EU-ordförandeskapet. Medlemsländerna har just enats om migrationspakten, men hur har det gått i de andra frågorna? Och vad kan åstadkommas på den korta tid som finns kvar?

Det svenska EU-ordförandeskapet går nu mot sitt slut, och bara några veckor återstår innan Spanien tar över vid halvårsskiftet. Alldeles nyligen kunde ordförandeskapet, tillsammans med en rad andra aktörer, ena medlemsstaterna i migrationsfrågan som länge stått högt på EU:s agenda. Nu återstår förhandlingar med parlamentet innan lagstiftningspaketet är i hamn.

Hur har det gått med de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet? EU-minister Jessika Roswall framhåller stödet till Ukraina som den överordnade frågan under det senaste halvåret, men hur har det egentligen varit med enigheten bland EU-länderna? Den gröna omställningen har också varit en prioritet där Roswall pekar på framgångar för ordförandeskapet.

Vidare berättar Roswall om vilka lärdomar som gjorts det här halvåret och de möjligheter till långsiktigt arbete som ett ordförandeskap ger. Till exempel har Sverige fört upp konkurrenskraft högt på EU:s agenda.

Även rättsstatens principer är en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar, och på det området lyfter Roswall fram rättsstatsdialogerna, att man hållit hearing med Ungern och Polen och ett symposium med fokus på rättsstatens principer längre fram i juni.

Roswall konstaterar också att en hel del arbete återstår innan det är dags att lämna stafettpinnen till nästa trio, där Spanien är först ut andra halvåret 2023.

Genom EU-nämnden har Sveriges riksdag stort inflytande över svensk EU-politik. Hur har det fungerat under det svenska EU-ordförandeskapet? EU-nämndens ordförande Hans Wallmark gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Statsvetaren Valentin Kreilinger bidrar med forskningsperspektiv.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet breddats och fördjupats. I detta avsnitt av Sieps Podcast gästar EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M) för ett samtal om hur riksdagen har förvaltat detta uppdrag under det svenska ordförandeskapet.

Riksdagens inflytande över svensk EU-politik har varit stark även under ordförandeskapet. Dock med den skillnaden att regeringen inte sökt förhandlingsmandat i EU-nämnden riktigt på samma sätt utan intagit en ordförandeskapsposition och hänvisat till ordförandeskapsprogrammet. Samtidigt har det svenska ordförandeskapet hanterat frågor som polariserar de svenska partierna och där Sveriges position avviker från EU-majoriteten. Wallmark menar att både regeringen och EU-nämnden har hanterat dessa frågor med finkänslighet och med respekt för ordförandeskapets roll som oberoende medlare.

Riksdagen kommer under ordförandeskapshalvåret att ha arrangerat åtta interparlamentariska konferenser med de nationella parlamenten i övriga EU. Wallmark menar att Sveriges sätt att ta tillvara dessa möjligheter till dialog, med sitt fokus på sakfrågor, sticker ut då många andra ordförandeskapsparlament tidigare tenderat att fokusera på institutionella frågor.

Att riksdagen och EU-nämnden har en stark roll är också något som Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, håller med om. Enligt honom avspeglas detta just i tyngdpunkten på sakfrågor i de interparlamentariska konferenserna, då svagare parlament tenderar att söka sätt att stärka sin roll genom diskussioner kring formfrågor. Kreilinger har nyligen också skrivit en analys om nationella parlaments roll i EU:s lagstiftningsprocess. I avsnittet berättar han mer om resultatet av sin analys, som fokuserar på den politiska dialogen mellan nationella parlament och kommissionen.

I avsnittet nämner Hans Wallmark Ursula von der Leyens tal vid den senaste interparlamentariska konferensen i riksdagen. En inspelning av konferensen finns här. von der Leyens tal börjar 30 minuter in i inspelningen.

På söndag går Turkiet till val. Ställningen mellan presidentkandidaterna är jämn och det råder ett spänt läge i landet. Bitte Hammargren och Louise Callaghan gästar Sieps Podcast för ett samtal om vad som står på spel.

Två starka kandidater möts i det turkiska presidentvalet på söndag. Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan utmanas av den samlade oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu. Medan Erdogan drivit Turkiet i auktoritär riktning under många år går utmanaren till val på en omfattande agenda för frihet och demokrati.

För att sätta detta val, som kallats årets viktigaste, i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Bitte Hammargren, tidigare mellanösternkorrespondent och nu vid Utrikespolitiska institutet, och Louise Callaghan, som bevakar bland annat Turkiet för The Times. Hammargren är aktuell med en bok om den turkiska republikens hundraåriga historia och sätter in söndagens val i historiskt sammanhang. Hon beskriver hur landets turbulenta historia präglar dagens Turkiet. Landets relation till EU beskriver hon som transaktionell i dagsläget. Callaghan beskriver också hur många turkar hyser en skepsis gentemot EU, samtidigt som det finns goda förutsättningar för en bättre relation.

Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson.

Hopp och utjämning. Så beskriver Jakob Lewander och Markus Johansson, utredare respektive forskare i statsvetenskap på Sieps, läget i svensk EU-opinion just nu. Hopp i meningen att stödet har ökat rejält från föregående år och utjämning i meningen att åsiktsskillnaderna mellan olika samhällsgrupper har blivit mindre.

Varje år undersöker SOM-institutet vid Göteborgs universitet svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet. Jakob Lewander och Markus Johansson har skrivit en Europapolitisk analys om 2022 års SOM-undersökning och gästar programledaren Karin Flordal i detta avsnitt av Sieps Podcast.

2022 års SOM-undersökning visar att svenskarnas stöd för EU är större än någonsin. Markus Johansson pekar även på att ökningen från föregående år är den största förändring som skett i stödet för EU, medan Jakob Lewander lyfter fram att också skillnaden i stöd mellan olika samhällsgrupper har jämnats ut. Bostadsort, utbildningsnivå och partisympatier har fått mindre betydelse för svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet.

De två gästerna ser det ökande stödet som en konsekvens av den säkerhetspolitiska situationen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Analysen av siffrorna från SOM-institutet landar också i en tid då Sveriges roll i EU fått ökad aktualitet. Detta genom EU-ordförandeskapet men också då både Sverigedemokraterna och Liberalerna nyligen har gjort olika politiska utspel som kan komma att förändra Sveriges position i unionen.

Demokratiska värden och rättsstatens principer hör till det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar. Men vad innebär dessa principer, varför behöver ordförandeskapet fokusera på dem och vad kan Sverige åstadkomma i sammanhanget? Det är några av de frågor som tas upp i detta avsnitt av Sieps Podcast.

Rättsstatens principer är åsidosatta i vissa av EU:s medlemsstater och en av det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar är att arbeta för att stävja denna oroande utveckling. Men vad kan egentligen Sverige göra som rådsordförande? För att resonera kring detta gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som också nyligen arrangerade en stor konferens på temat.

För att förstå ordförandeskapets roll behöver man till att börja med förstå vad rättsstatsprincipen innebär, varför bristande respekt för principerna i ett EU-land är ett problem för hela unionen och vilka mekanismer som står till buds för att komma till rätta med problemen.

Avsnittet gästas även av Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet samt Sveriges ledamot i Venedigkommissionen. Han beskriver den tillbakagång som skett i Ungern och Polen och förklarar hur även Europadomstolen genom sin rättspraxis kan bidra till EU:s arbete på området.

Programledare är som vanligt Karin Flordal, utbildningsansvarig på Sieps, och Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap på Sieps.

Antalet svenskar som har någon av EU:s institutioner som arbetsplats står inte i proportion till Sveriges storlek – det finns en geografisk obalans. Detta avsnitt av Sieps Podcast söker svar på vad det beror på, vad det får för konsekvenser och hur balansen kan bli bättre.

Det finns för få svenskar i EU-maskineriet, sett till Sveriges relativa storlek i EU. Detta trots att institutionerna strävar efter geografisk balans på alla nivåer och en strategi för detta har funnits på plats sedan 2018.

Samtidigt är stödet för EU rekordhögt bland svenskarna. Så varför lockar inte en karriär inom EU:s förvaltning fler svenskar? För att hjälpa till att svara på den frågan gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Åsa Webber, kabinettschef hos den svenska kommissionären Ylva Johansson och Matilda Rotkirch som är ansvarig för att främja svensk EU-rekrytering vid Sveriges EU-representation.

En främmande förvaltningskultur och en attraktiv arbetsmarknad på hemmaplan kan nämnas bland orsakerna till att svenskar inte söker tjänster hos EU:s institutioner. Konsekvensen blir brist på representativitet, svag legitimitet och ett demokratiskt underskott. De svenska perspektiven kan gå förlorade och dialogen mellan Sverige och EU kan försvåras.

Sverige delar problemet med fler medlemsländer, och för att råda bot på det har nationellt riktade intagningsprov och snabbare processer föreslagits.

Avsnittet leds av Karin Flordal.

Med gröna givens industriplan tar EU upp kampen med USA och Kina om framtidens gröna teknik. Men även andra drivkrafter ligger bakom. Handlar det egentligen om protektionism? Sieps Podcast gästas av Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, för ett samtal om innehållet i planen.

En rad händelser i omvärlden, inte minst sårbarheter som framkom under pandemin, har format diskussionen om EU:s industripolitik och på senaste tiden har USA:s Inflation Reduction Act, IRA, påskyndat utvecklingen. Men en plan för hur industripolitiken ska bidra till att EU blir klimatneutralt 2050 har varit tanken sedan den gröna given lanserades 2019. Det framhåller Mats Engström, senior rådgivare på Sieps och en av gästerna i detta avsnitt av Sieps Podcast.

Avsnittets andra gäst, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, välkomnar initiativ för att klara den gröna omställningen men varnar också för de negativa effekter som just importrestriktioner och uppluckrade statsstödsregler kan få.

Sverige värnar vanligtvis öppna globala marknader och det svenska ordförandeskapet har lyft fram långsiktig konkurrenskraft och resiliens som ett prioriterat område. Hur går detta ihop med industriplanen?

Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson.

Mer från Sieps om miljö- och industripolitik

Perspektiv: Grön industripolitik: Hur ska EU svara USA och Kina? av Harry Flam

Tema: EU:s miljö- och klimatpolitik

Tema: En industripolitik för EU

Coronapandemin, klimatkrisen och Rysslands krig i Ukraina har haft negativa konsekvenser för den globala hälsan. Samtidigt har kriserna drivit EU-samarbetet framåt på den globala arenan, både av altruistiska och geopolitiska skäl. Detta avsnitt av Sieps Podcast belyser EU:s arbete för global hälsa och vilken roll det svenska ordförandeskapet spelar i detta sammanhang.

Global hälsa är en prioritering för det svenska ordförandeskapet, som hoppas kunna bidra till ett fortsatt fokus på frågorna i coronapandemins efterdyningar. En rad parallella kriser, inklusive pandemin och Rysslands krig i Ukraina, har haft förödande konsekvenser för den globala hälsan inte minst som ett resultat av indirekta sociala och ekonomiska effekter. 

Sarah Thomsen, Sidas ledande expert inom hälsa, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och bidrar med perspektiv från EU:s partnerländer och från utvecklingssamarbetet. 

Avsnittet gästas också av Hampus Holmer, ämnessakkunnig inom global hälsa på UD. Han har varit delaktig i att ta fram rådsslutsatser kring EU:s nya strategi för global hälsa. Den nya strategin är ambitiös och heltäckande och framhåller en förnyad syn på samarbeten genom partnerskap och samordning mellan politikområden. Samtidigt genomsyras den av geopolitiska hänsyn.

Samtalet kretsar också kring hur strategin ska omsättas i praktiken. Här lyfts Team Europe-initiativ, TEI, fram som ett nytt format för samarbete mellan EU:s medlemsstater och institutioner, men också EU:s arbete med strategiska investeringar inom ramen för Global Gateway-projektet.

Det svenska ordförandeskapet hoppas kunna spela en viktig roll för EU:s arbete med global hälsa, dels genom kommande rådsslutsatser men också genom veckans högnivåmöte om antimikrobiell resistens, rollen i förhandlingarna kring det nya pandeminfördraget inom ramen för WTO och kontakter med civilsamhället.

För den som vill fördjupa sig inom global hälsa

The New EU Global Health Strategy: reflections on context and content (sieps.se)

The Next Presidency of the Council of the EU: what to expect when Sweden takes over (sieps.se)

I dagarna har ett år gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I detta avsnitt av Sieps Podcast blickar vi tillbaka på året som har gått med fokus på de ekonomiska och politiska konsekvenserna av kriget. Detta tillsammans med Torbjörn Becker från Handelshögskolan i Stockholm och Sieps direktör Göran von Sydow.

Rysslands krig i Ukraina har fått stora konsekvenser, framför allt förstås för Ukraina, men kriget har också skakat om EU i grunden. Detta avsnitt av Sieps Podcast fokuserar på de ekonomiska och politiska följderna. Torbjörn Becker, chef för Stockholm institute of transition economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm, har jobbat med ukrainarelaterade frågor under många år. Han lyfter fram EU:s omfattande sanktioner mot Ryssland, omställningen av EU:s energiförsörjning och det mycket omfattande stödet till Ukraina som de viktigaste ekonomiska aspekterna av kriget. Men biter sanktionerna? Och hur stark är EU:s enighet? Framöver ser Becker också behovet av en sorts Marshallplan för återuppbyggnaden Ukraina.

Under året som gått har också processen för att Ukraina ska bli medlem i EU accelererat. Vägen dit är dock fortfarande lång, och Sieps direktör Göran von Sydow framhåller att en utmaning för EU är att låta Ukraina integreras stegvis i unionen. Här kan också det svenska EU-ordförandeskapet spela en roll.

Mer material från Sieps angående kriget i Ukraina

Sieps och CEPS seminarium med anledningen av årsdagen av kriget i Ukraina

Europapolitisk analys: Försvarsklausulen i EU-fördraget – i ljuset av Sveriges ansökan om Natomedlemskap

Perspektiv: Europeiska politiska gemenskapen – ny form för den yttre ringen runt EU

Europapolitisk analys av Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieva: The Ukrainian Refugee Situation: Lessons for EU Asylum Policy

Migrationsfrågorna är åter högaktuella efter en tid av ökade irreguljära migrantflöden till EU. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, och Bernd Parusel, forskare och migrationsexpert, gästar Sieps Podcast för ett samtal om det svenska EU-ordförandeskapets roll och frågan om återvändande, som kommer att tas upp på veckans EU-toppmöte.

Migrationsfrågan har diskuterats intensivt ända sedan 2015 års stora flyktingkris. EU:s migrationspakt är tänkt att ge unionen ett fungerande system på området. Det svenska EU-ordförandeskapet har nu press på sig att föra agendan framåt i rådet för att så småningom nå en gemensam position inför kommande förhandlingar med EU-parlamentet. Samtidigt har frågan om hur EU kan bidra till återvändande till ursprungsländer åter hamnat i politiskt fokus.

I detta avsnitt av Sieps Podcast gästas programledarna Karin Flordal och Louise Bengtsson av Susanne Palme, Ekots EU-kommentator och Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps. Tillsammans ger de en bild av hur förhandlingsarbetet med migrationspakten går, varför frågorna är så svåra och vilka möjliga vägar framåt som finns. Och vilka förutsättningar har Sverige att ena rådet? Tidspressen är stor och förväntningarna höga, menar Parusel. Palme menar dock att det troliga är att en gemensam position kring den svåra frågan om ansvarsfördelning mellan medlemsländerna nås först i höst under det spanska ordförandeskapet.

Mer material från Sieps om EU och migration

Sieps Podcast avsnitt 44: Mot en ny europeisk migrationspolitik?

Europapolitisk analys av Bernd Parusel: Should They Stay or Should They Go? Frontex’s fundamental rights dilemma

Europapolitisk analys av Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieva: The Ukrainian Refugee Situation: Lessons for EU Asylum Policy

I säsongspremiären av Sieps Podcast belyses inledningen på Sveriges EU-ordförandeskap. Gäster i avsnittet är Eva Sjögren, chef för EU-samordningen på Statsrådsberedningen och Erik Wirkensjö, chef för media och press vid ordförandeskapets kommunikationssekretariat.

Kommissionen har träffat regeringen i Kiruna, Europeiska rådets ordförande Charles Michel har varit i Stockholm och statsminister Ulf Kristersson har presenterat ordförandeskapsprogrammet i Europaparlamentet. De första veckorna av Sveriges EU-ordförandeskap har varit händelserika.

Sieps Podcast inleder säsongen med en djupdykning i ordförandeskapets första veckor, med ett särskilt fokus på kommunikationsarbetet, bilden av Sverige och de sakfrågor som aktualiserats. De nya programledarna Karin Flordal och Louise Bengtsson, utbildningsansvarig respektive forskare i statsvetenskap vid Sieps, gästas av Eva Sjögren, EU-chef på Statsrådsberedningen och Erik Wirkensjö, chef för media och press vid ordförandeskapets kommunikationssekretariat.

Förberedelserna har pågått länge och både Sjögren och Wirkensjö är glada att nu vara i gång. Utifrån sina respektive roller som tjänstemän som nu arbetar intensivt med Sveriges ordförandeskap reflekterar de över starten och vad som förväntas av Sverige under våren.

På Sieps temasida om EU-ordförandeskapet finns fler poddavsnitt, publikationer och seminarier som belyser området.

Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson gästar Sieps Podcast för att summera hösten i Europapolitiken samt blicka framåt mot våren och det svenska ordförandeskapet. Unionen står inför stora frågor, mycket har behandlats den senaste tiden men en hel del kommer också hamna på Sveriges bord.

Tempot i Europapolitiken har varit högt den senaste tiden, och det tjeckiska ordförandeskapet har drivit på i en rad förhandlingar och mängder av stora beslut har fattats. Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet, och som Sveriges EU-ambassadör kommer Lars Danielsson då att ha en nyckelroll. Det höga tempot menar han beror på stora händelser i omvärlden men också en hög aktivitet från det tjeckiska ordförandeskapets sida. Den senaste tiden har också varit avgörande för hur Sveriges ordförandeskap kommer att gestalta sig, menar han, och pekar på migrationspolitiken och följderna av USA:s höjda industripolitiska ambitioner.

Rysslands aggression i Ukraina har också präglat det senaste året i Europapolitiken och kommer att göra så även framledes. Där ser Lars Danielsson några punkter som kommer att bli särskilt aktuella för Sverige: humanitärt, ekonomiskt samt militärt stöd, en vinter som kan skapa nya flyktingströmmar och ansvarsutkrävande för krigsbrott i Ukraina. Dessa akuta frågor aktualiserar också mer långsiktiga frågor kring EU:s institutioner, beslutsfattande och unionens framtid.

Avsnittet avslutas med att programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow delar med sig av några reflektioner om Europapolitik och några boktips inför julledigheten.

Det svenska EU-ordförandeskapet står för dörren. Sveriges EU-minister Jessika Roswall gästar Sieps Podcast för ett samtal om regeringens prioriteringar, de politiska förutsättningarna och att få vara den som alla vill prata med.