Genom EU-nämnden har Sveriges riksdag stort inflytande över svensk EU-politik. Hur har det fungerat under det svenska EU-ordförandeskapet? EU-nämndens ordförande Hans Wallmark gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Statsvetaren Valentin Kreilinger bidrar med forskningsperspektiv.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet breddats och fördjupats. I detta avsnitt av Sieps Podcast gästar EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M) för ett samtal om hur riksdagen har förvaltat detta uppdrag under det svenska ordförandeskapet.

Riksdagens inflytande över svensk EU-politik har varit stark även under ordförandeskapet. Dock med den skillnaden att regeringen inte sökt förhandlingsmandat i EU-nämnden riktigt på samma sätt utan intagit en ordförandeskapsposition och hänvisat till ordförandeskapsprogrammet. Samtidigt har det svenska ordförandeskapet hanterat frågor som polariserar de svenska partierna och där Sveriges position avviker från EU-majoriteten. Wallmark menar att både regeringen och EU-nämnden har hanterat dessa frågor med finkänslighet och med respekt för ordförandeskapets roll som oberoende medlare.

Riksdagen kommer under ordförandeskapshalvåret att ha arrangerat åtta interparlamentariska konferenser med de nationella parlamenten i övriga EU. Wallmark menar att Sveriges sätt att ta tillvara dessa möjligheter till dialog, med sitt fokus på sakfrågor, sticker ut då många andra ordförandeskapsparlament tidigare tenderat att fokusera på institutionella frågor.

Att riksdagen och EU-nämnden har en stark roll är också något som Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, håller med om. Enligt honom avspeglas detta just i tyngdpunkten på sakfrågor i de interparlamentariska konferenserna, då svagare parlament tenderar att söka sätt att stärka sin roll genom diskussioner kring formfrågor. Kreilinger har nyligen också skrivit en analys om nationella parlaments roll i EU:s lagstiftningsprocess. I avsnittet berättar han mer om resultatet av sin analys, som fokuserar på den politiska dialogen mellan nationella parlament och kommissionen.

I avsnittet nämner Hans Wallmark Ursula von der Leyens tal vid den senaste interparlamentariska konferensen i riksdagen. En inspelning av konferensen finns här. von der Leyens tal börjar 30 minuter in i inspelningen.

På söndag går Turkiet till val. Ställningen mellan presidentkandidaterna är jämn och det råder ett spänt läge i landet. Bitte Hammargren och Louise Callaghan gästar Sieps Podcast för ett samtal om vad som står på spel.

Två starka kandidater möts i det turkiska presidentvalet på söndag. Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan utmanas av den samlade oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu. Medan Erdogan drivit Turkiet i auktoritär riktning under många år går utmanaren till val på en omfattande agenda för frihet och demokrati.

För att sätta detta val, som kallats årets viktigaste, i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Bitte Hammargren, tidigare mellanösternkorrespondent och nu vid Utrikespolitiska institutet, och Louise Callaghan, som bevakar bland annat Turkiet för The Times. Hammargren är aktuell med en bok om den turkiska republikens hundraåriga historia och sätter in söndagens val i historiskt sammanhang. Hon beskriver hur landets turbulenta historia präglar dagens Turkiet. Landets relation till EU beskriver hon som transaktionell i dagsläget. Callaghan beskriver också hur många turkar hyser en skepsis gentemot EU, samtidigt som det finns goda förutsättningar för en bättre relation.

Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson.

Hopp och utjämning. Så beskriver Jakob Lewander och Markus Johansson, utredare respektive forskare i statsvetenskap på Sieps, läget i svensk EU-opinion just nu. Hopp i meningen att stödet har ökat rejält från föregående år och utjämning i meningen att åsiktsskillnaderna mellan olika samhällsgrupper har blivit mindre.

Varje år undersöker SOM-institutet vid Göteborgs universitet svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet. Jakob Lewander och Markus Johansson har skrivit en Europapolitisk analys om 2022 års SOM-undersökning och gästar programledaren Karin Flordal i detta avsnitt av Sieps Podcast.

2022 års SOM-undersökning visar att svenskarnas stöd för EU är större än någonsin. Markus Johansson pekar även på att ökningen från föregående år är den största förändring som skett i stödet för EU, medan Jakob Lewander lyfter fram att också skillnaden i stöd mellan olika samhällsgrupper har jämnats ut. Bostadsort, utbildningsnivå och partisympatier har fått mindre betydelse för svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet.

De två gästerna ser det ökande stödet som en konsekvens av den säkerhetspolitiska situationen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Analysen av siffrorna från SOM-institutet landar också i en tid då Sveriges roll i EU fått ökad aktualitet. Detta genom EU-ordförandeskapet men också då både Sverigedemokraterna och Liberalerna nyligen har gjort olika politiska utspel som kan komma att förändra Sveriges position i unionen.

Demokratiska värden och rättsstatens principer hör till det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar. Men vad innebär dessa principer, varför behöver ordförandeskapet fokusera på dem och vad kan Sverige åstadkomma i sammanhanget? Det är några av de frågor som tas upp i detta avsnitt av Sieps Podcast.

Rättsstatens principer är åsidosatta i vissa av EU:s medlemsstater och en av det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar är att arbeta för att stävja denna oroande utveckling. Men vad kan egentligen Sverige göra som rådsordförande? För att resonera kring detta gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som också nyligen arrangerade en stor konferens på temat.

För att förstå ordförandeskapets roll behöver man till att börja med förstå vad rättsstatsprincipen innebär, varför bristande respekt för principerna i ett EU-land är ett problem för hela unionen och vilka mekanismer som står till buds för att komma till rätta med problemen.

Avsnittet gästas även av Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet samt Sveriges ledamot i Venedigkommissionen. Han beskriver den tillbakagång som skett i Ungern och Polen och förklarar hur även Europadomstolen genom sin rättspraxis kan bidra till EU:s arbete på området.

Programledare är som vanligt Karin Flordal, utbildningsansvarig på Sieps, och Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap på Sieps.

Antalet svenskar som har någon av EU:s institutioner som arbetsplats står inte i proportion till Sveriges storlek – det finns en geografisk obalans. Detta avsnitt av Sieps Podcast söker svar på vad det beror på, vad det får för konsekvenser och hur balansen kan bli bättre.

Det finns för få svenskar i EU-maskineriet, sett till Sveriges relativa storlek i EU. Detta trots att institutionerna strävar efter geografisk balans på alla nivåer och en strategi för detta har funnits på plats sedan 2018.

Samtidigt är stödet för EU rekordhögt bland svenskarna. Så varför lockar inte en karriär inom EU:s förvaltning fler svenskar? För att hjälpa till att svara på den frågan gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Åsa Webber, kabinettschef hos den svenska kommissionären Ylva Johansson och Matilda Rotkirch som är ansvarig för att främja svensk EU-rekrytering vid Sveriges EU-representation.

En främmande förvaltningskultur och en attraktiv arbetsmarknad på hemmaplan kan nämnas bland orsakerna till att svenskar inte söker tjänster hos EU:s institutioner. Konsekvensen blir brist på representativitet, svag legitimitet och ett demokratiskt underskott. De svenska perspektiven kan gå förlorade och dialogen mellan Sverige och EU kan försvåras.

Sverige delar problemet med fler medlemsländer, och för att råda bot på det har nationellt riktade intagningsprov och snabbare processer föreslagits.

Avsnittet leds av Karin Flordal.

Med gröna givens industriplan tar EU upp kampen med USA och Kina om framtidens gröna teknik. Men även andra drivkrafter ligger bakom. Handlar det egentligen om protektionism? Sieps Podcast gästas av Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, för ett samtal om innehållet i planen.

En rad händelser i omvärlden, inte minst sårbarheter som framkom under pandemin, har format diskussionen om EU:s industripolitik och på senaste tiden har USA:s Inflation Reduction Act, IRA, påskyndat utvecklingen. Men en plan för hur industripolitiken ska bidra till att EU blir klimatneutralt 2050 har varit tanken sedan den gröna given lanserades 2019. Det framhåller Mats Engström, senior rådgivare på Sieps och en av gästerna i detta avsnitt av Sieps Podcast.

Avsnittets andra gäst, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, välkomnar initiativ för att klara den gröna omställningen men varnar också för de negativa effekter som just importrestriktioner och uppluckrade statsstödsregler kan få.

Sverige värnar vanligtvis öppna globala marknader och det svenska ordförandeskapet har lyft fram långsiktig konkurrenskraft och resiliens som ett prioriterat område. Hur går detta ihop med industriplanen?

Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson.

Mer från Sieps om miljö- och industripolitik

Perspektiv: Grön industripolitik: Hur ska EU svara USA och Kina? av Harry Flam

Tema: EU:s miljö- och klimatpolitik

Tema: En industripolitik för EU

Coronapandemin, klimatkrisen och Rysslands krig i Ukraina har haft negativa konsekvenser för den globala hälsan. Samtidigt har kriserna drivit EU-samarbetet framåt på den globala arenan, både av altruistiska och geopolitiska skäl. Detta avsnitt av Sieps Podcast belyser EU:s arbete för global hälsa och vilken roll det svenska ordförandeskapet spelar i detta sammanhang.

Global hälsa är en prioritering för det svenska ordförandeskapet, som hoppas kunna bidra till ett fortsatt fokus på frågorna i coronapandemins efterdyningar. En rad parallella kriser, inklusive pandemin och Rysslands krig i Ukraina, har haft förödande konsekvenser för den globala hälsan inte minst som ett resultat av indirekta sociala och ekonomiska effekter. 

Sarah Thomsen, Sidas ledande expert inom hälsa, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och bidrar med perspektiv från EU:s partnerländer och från utvecklingssamarbetet. 

Avsnittet gästas också av Hampus Holmer, ämnessakkunnig inom global hälsa på UD. Han har varit delaktig i att ta fram rådsslutsatser kring EU:s nya strategi för global hälsa. Den nya strategin är ambitiös och heltäckande och framhåller en förnyad syn på samarbeten genom partnerskap och samordning mellan politikområden. Samtidigt genomsyras den av geopolitiska hänsyn.

Samtalet kretsar också kring hur strategin ska omsättas i praktiken. Här lyfts Team Europe-initiativ, TEI, fram som ett nytt format för samarbete mellan EU:s medlemsstater och institutioner, men också EU:s arbete med strategiska investeringar inom ramen för Global Gateway-projektet.

Det svenska ordförandeskapet hoppas kunna spela en viktig roll för EU:s arbete med global hälsa, dels genom kommande rådsslutsatser men också genom veckans högnivåmöte om antimikrobiell resistens, rollen i förhandlingarna kring det nya pandeminfördraget inom ramen för WTO och kontakter med civilsamhället.

För den som vill fördjupa sig inom global hälsa

The New EU Global Health Strategy: reflections on context and content (sieps.se)

The Next Presidency of the Council of the EU: what to expect when Sweden takes over (sieps.se)

I dagarna har ett år gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I detta avsnitt av Sieps Podcast blickar vi tillbaka på året som har gått med fokus på de ekonomiska och politiska konsekvenserna av kriget. Detta tillsammans med Torbjörn Becker från Handelshögskolan i Stockholm och Sieps direktör Göran von Sydow.

Rysslands krig i Ukraina har fått stora konsekvenser, framför allt förstås för Ukraina, men kriget har också skakat om EU i grunden. Detta avsnitt av Sieps Podcast fokuserar på de ekonomiska och politiska följderna. Torbjörn Becker, chef för Stockholm institute of transition economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm, har jobbat med ukrainarelaterade frågor under många år. Han lyfter fram EU:s omfattande sanktioner mot Ryssland, omställningen av EU:s energiförsörjning och det mycket omfattande stödet till Ukraina som de viktigaste ekonomiska aspekterna av kriget. Men biter sanktionerna? Och hur stark är EU:s enighet? Framöver ser Becker också behovet av en sorts Marshallplan för återuppbyggnaden Ukraina.

Under året som gått har också processen för att Ukraina ska bli medlem i EU accelererat. Vägen dit är dock fortfarande lång, och Sieps direktör Göran von Sydow framhåller att en utmaning för EU är att låta Ukraina integreras stegvis i unionen. Här kan också det svenska EU-ordförandeskapet spela en roll.

Mer material från Sieps angående kriget i Ukraina

Sieps och CEPS seminarium med anledningen av årsdagen av kriget i Ukraina

Europapolitisk analys: Försvarsklausulen i EU-fördraget – i ljuset av Sveriges ansökan om Natomedlemskap

Perspektiv: Europeiska politiska gemenskapen – ny form för den yttre ringen runt EU

Europapolitisk analys av Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieva: The Ukrainian Refugee Situation: Lessons for EU Asylum Policy

Migrationsfrågorna är åter högaktuella efter en tid av ökade irreguljära migrantflöden till EU. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, och Bernd Parusel, forskare och migrationsexpert, gästar Sieps Podcast för ett samtal om det svenska EU-ordförandeskapets roll och frågan om återvändande, som kommer att tas upp på veckans EU-toppmöte.

Migrationsfrågan har diskuterats intensivt ända sedan 2015 års stora flyktingkris. EU:s migrationspakt är tänkt att ge unionen ett fungerande system på området. Det svenska EU-ordförandeskapet har nu press på sig att föra agendan framåt i rådet för att så småningom nå en gemensam position inför kommande förhandlingar med EU-parlamentet. Samtidigt har frågan om hur EU kan bidra till återvändande till ursprungsländer åter hamnat i politiskt fokus.

I detta avsnitt av Sieps Podcast gästas programledarna Karin Flordal och Louise Bengtsson av Susanne Palme, Ekots EU-kommentator och Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps. Tillsammans ger de en bild av hur förhandlingsarbetet med migrationspakten går, varför frågorna är så svåra och vilka möjliga vägar framåt som finns. Och vilka förutsättningar har Sverige att ena rådet? Tidspressen är stor och förväntningarna höga, menar Parusel. Palme menar dock att det troliga är att en gemensam position kring den svåra frågan om ansvarsfördelning mellan medlemsländerna nås först i höst under det spanska ordförandeskapet.

Mer material från Sieps om EU och migration

Sieps Podcast avsnitt 44: Mot en ny europeisk migrationspolitik?

Europapolitisk analys av Bernd Parusel: Should They Stay or Should They Go? Frontex’s fundamental rights dilemma

Europapolitisk analys av Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieva: The Ukrainian Refugee Situation: Lessons for EU Asylum Policy

I säsongspremiären av Sieps Podcast belyses inledningen på Sveriges EU-ordförandeskap. Gäster i avsnittet är Eva Sjögren, chef för EU-samordningen på Statsrådsberedningen och Erik Wirkensjö, chef för media och press vid ordförandeskapets kommunikationssekretariat.

Kommissionen har träffat regeringen i Kiruna, Europeiska rådets ordförande Charles Michel har varit i Stockholm och statsminister Ulf Kristersson har presenterat ordförandeskapsprogrammet i Europaparlamentet. De första veckorna av Sveriges EU-ordförandeskap har varit händelserika.

Sieps Podcast inleder säsongen med en djupdykning i ordförandeskapets första veckor, med ett särskilt fokus på kommunikationsarbetet, bilden av Sverige och de sakfrågor som aktualiserats. De nya programledarna Karin Flordal och Louise Bengtsson, utbildningsansvarig respektive forskare i statsvetenskap vid Sieps, gästas av Eva Sjögren, EU-chef på Statsrådsberedningen och Erik Wirkensjö, chef för media och press vid ordförandeskapets kommunikationssekretariat.

Förberedelserna har pågått länge och både Sjögren och Wirkensjö är glada att nu vara i gång. Utifrån sina respektive roller som tjänstemän som nu arbetar intensivt med Sveriges ordförandeskap reflekterar de över starten och vad som förväntas av Sverige under våren.

På Sieps temasida om EU-ordförandeskapet finns fler poddavsnitt, publikationer och seminarier som belyser området.

Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson gästar Sieps Podcast för att summera hösten i Europapolitiken samt blicka framåt mot våren och det svenska ordförandeskapet. Unionen står inför stora frågor, mycket har behandlats den senaste tiden men en hel del kommer också hamna på Sveriges bord.

Tempot i Europapolitiken har varit högt den senaste tiden, och det tjeckiska ordförandeskapet har drivit på i en rad förhandlingar och mängder av stora beslut har fattats. Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet, och som Sveriges EU-ambassadör kommer Lars Danielsson då att ha en nyckelroll. Det höga tempot menar han beror på stora händelser i omvärlden men också en hög aktivitet från det tjeckiska ordförandeskapets sida. Den senaste tiden har också varit avgörande för hur Sveriges ordförandeskap kommer att gestalta sig, menar han, och pekar på migrationspolitiken och följderna av USA:s höjda industripolitiska ambitioner.

Rysslands aggression i Ukraina har också präglat det senaste året i Europapolitiken och kommer att göra så även framledes. Där ser Lars Danielsson några punkter som kommer att bli särskilt aktuella för Sverige: humanitärt, ekonomiskt samt militärt stöd, en vinter som kan skapa nya flyktingströmmar och ansvarsutkrävande för krigsbrott i Ukraina. Dessa akuta frågor aktualiserar också mer långsiktiga frågor kring EU:s institutioner, beslutsfattande och unionens framtid.

Avsnittet avslutas med att programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow delar med sig av några reflektioner om Europapolitik och några boktips inför julledigheten.

Det svenska EU-ordförandeskapet står för dörren. Sveriges EU-minister Jessika Roswall gästar Sieps Podcast för ett samtal om regeringens prioriteringar, de politiska förutsättningarna och att få vara den som alla vill prata med.

Att EU:s pengar används på rätt sätt är viktigt, och något som Sverige brukar trycka extra hårt på. Eva Lindström, svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten, gästar detta avsnitt av Sieps podcast för ett samtal kring EU:s räkenskaper, felprocent och det paradigmskifte som pågår just nu.

Europeiska revisionsrätten hör till EU:s mindre kända institutioner, men har en viktig uppgift i att granska unionens räkenskaper. Uppgiften växer också i takt med att unionen hanterar mer medel, vilket har skett inte minst sedan den stora återhämtningsfonden sjösattes. Eva Lindström är Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, och i detta avsnitt av Sieps Podcast beskriver hon just återhämtningsfonden som ”ett fullständigt paradigmskifte” för EU:s finansiering men också för hur medlemsstaterna kan använda EU-pengar.

Samtalet bjuder också på en förklaring av den felprocent som revisionen presenterar i sina granskningar, vilka svagheter som finns i EU:s system för kontroll och vad medlemsländernas olika förvaltningsmodeller innebär när medlen ska granskas.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. De avslutar avsnittet med en blick framåt mot den 14 december, då regeringen presenterar programmet för det svenska EU-ordförandeskapet.

I avsnittet nämns några publikationer, både från Sieps och Europeiska revisionsrätten.

Europeiska revisionsrättens årsrapport (eca.europa.eu) 

Europeiska revisionsrättens rapport om återhämtningsstödet till Spanien (eca.europa.eu)

Sieps publikation om knäckfrågor inför Sveriges EU-ordförandeskap (sieps.se)

Taking Stock of the EU Institutions in the 2019–2024 Term (sieps.se)

Det pågår förhandlingar om EU:s asyl- och migrationspolitik sedan flera år men de kan möjligen vara på väg att närma sig slutet. Sverige kommer som ordförande för EU:s ministerråd under våren 2023 att få en viktig roll när slutförhandlingarna närmar sig.

Nästa vecka går Danmark till val. Sieps Podcast gästas av Lykke Friis, direktör för Tænketanken Europa i Köpenhamn och Ole Ryborg, Brysselkorrespondent för Danmarks radio och TV. Det blir ett livligt samtal om den spännande valrörelsen, Europapolitiken och den skandinaviska grannsämjan.

”Den mest öppna och spännande valrörelsen på mycket, mycket länge.” Så beskriver Lykke Friis, direktör för Tænketanken Europa i Köpenhamn, det som just nu pågår i Danmark. Utgången är oviss in i det sista och det politiska landskapet präglas av en tilltagande volatilitet.

I detta avsnitt av Sieps Podcast bidrar Friis tillsammans med Ole Ryborg, Brysselkorrespondent för dansk radio och TV, med perspektiv på valrörelsen. Samtalet kretsar kring nya partier, gamla kungamakare och naturligtvis en utblick på de europapolitiska frågorna. Och vad har egentligen hänt med Dansk Folkeparti?

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Nyligen möttes stats- och regeringschefer från nästan alla Europas länder i ett nytt format: Europeiska politiska gemenskapen (EPG). Daniel Tarschys, som bland mycket annat varit generalsekreterare för Europarådet, gästar Sieps Podcast för ett samtal om hur man ska förstå detta senaste tillskott i den europeiska floran av sammanslutningar.

Rysslands invasion av Ukraina, tillsammans med flera andra faktorer, har gjort att många ledare inom EU anser att det behövs ett nytt format för relationen mellan unionen och de europeiska länder som står utanför. Frankrikes president Emmanuel Macron tog i våras initiativ till Europeiska politiska gemenskapen, som nyligen samlade 43 stats- och regeringschefer under sitt paraply.

Hur ska man förstå denna nya sammanslutning? För att resonera kring det gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps och med stor erfarenhet av denna typ av politiska inrättningar, inte minst som generalsekreterare för Europeiska rådet under 90-talet.

Om sammanslutningen blir något mer än en diskussionsklubb återstår att se, menar Tarschys. Ledarnas enighet kan i viss mån präglas av önsketänkande. Men det finns också ett behov av alternativ till det fulla medlemskapet i EU, samtidigt som länder utanför unionen kan uppfatta alternativet som en halvmesyr. Inom unionen finns också spänningar mellan de som förordar djupare integration och de som vill se expansion. Kan en yttre ring runt EU lösa knutarna?

Daniel Tarschys har också skrivit en kortanalys om Europeiska politiska gemenskapen. Läs den här!

Vilken roll spelar riksdagens EU-nämnd i svensk EU-politik? Jessika Roswall och Pyry Niemi, båda med gedigen erfarenhet av nämndens arbete, gästar Sieps Podcast för ett samtal om EU-nämnden och riksdagens EU-arbete.

För att förankra regeringens agerande i EU bland Sveriges folkvalda finns riksdagens EU-nämnd som ett organ för samråd. Upplägget ger riksdagen en starkare ställning i EU-arbetet än många andra europeiska parlament har. Detta avsnitt av Sieps Podcast bjuder på en inblick i EU-nämndens arbete. Gäster är Jessika Roswall och Pyry Niemi, som under den gångna mandatperioden har varit andre vice ordförande respektive ordförande i EU-nämnden.

Roswall och Niemi, som företräder Moderaterna respektive Socialdemokraterna, är eniga om att EU-nämnden är ett bra sätt att ge riksdagen inflytande över de ståndpunkter regeringen intar i EU-sammanhang. Statsråden ska företräda hela Sverige i EU, men det går inte att komma ifrån att åsikterna inom nämnden ibland går isär. Här går EU-nämnden en balansgång när man ger statsråd handlingsutrymme att förhandla.

Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Jessika Roswall och Pyry Niemi är även ledamöter i Sieps insynsråd.

Energifrågorna tog stor plats i kommissionsordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen. EU vidtar nu flera åtgärder för att hantera de stigande elpriserna och för att bryta beroendet av rysk gas. Men vad innebär egentligen förslagen, och kommer de att fungera? Harry Flam, nationalekonom och senior rådgivare på Sieps, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast för att förklara.

Sieps Podcast går på spaning efter EU i den svenska valrörelsen. Men EU-frågorna för en undanskymd plats bland partiernas ställningstaganden. Varför är det så? För att reflektera kring detta gästas detta avsnitt av Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och Maria Strömvik, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Nästa svenska regering kommer att företräda Sverige i många sammanhang inom EU och spela huvudrollen när Sverige tar över EU:s ordförandeskap första halvan av 2023. Det svenska riksdagsvalet den 11 september borde således vara en möjlighet för det svenska folket att välja vilka ståndpunkter regeringen ska företräda i EU-förhandlingar. Men enligt Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, lyser åsikter i EU-frågor med sin frånvaro i valrörelsen. Det innebär att politikerna missar möjligheten att förankra sina ställningstaganden bland väljarna, menar han.

Bland förklaringarna till detta tar Maria Strömvik upp att politikerna inte ser riksdagsvalet som rätt tillfälle för att ta upp EU-frågor, men också att media inte tar upp frågorna. Vilket i sin tur kan bero på bristande förståelse för EU-systemet och uppfattningen att svenska politiker har för lite att säga till om där.

Samtalet kretsar också kring vad EU-frågornas frånvaro i valrörelsen kan leda till på längre sikt, i termer av bristande ansvarsutkrävande, legitimitet och demokrati.

Programledare för Sieps Podcast är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.

Under sommaren har EU:s utvidgningsprocess tagit nya steg. Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Christian Danielsson som beskriver läget och vägen framåt.

Ukraina och Moldavien har fått kandidatstatus och Albanien och Nordmakedonien har inlett formella medlemskapsförhandlingar med EU. Tidigare har det talats om en utvidgningströtthet inom unionen, men efter Rysslands invasion av Ukraina har det blivit tydligt att unionens utvidgning handlar om medlemsländernas säkerhet, stabilitet och välfärd. Det menar Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast.

Vägen till EU-medlemskap är både lång och komplicerad för Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan. Danielsson beskriver utmaningarna som väntar och de metoder som nu tagits fram för att föra processen i hamn. Förtroende, dynamik och förutsägbarhet är nyckelord i sammanhanget, och bland fallgroparna finns flera bilaterala konflikter.

Detta är första avsnittet av Sieps Podcast efter sommarens uppehåll, och det leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Nytt avsnitt kommer varannan vecka.