Den 15 oktober är en beslutsdag för det polska folket: blir det ytterligare fyra år av ansträngda relationer med Bryssel eller blir det en ny regering som vill bryta de låsta positionerna? Med drygt en vecka kvar till valet beskriver Natasza Styczyńska (Jagellonska universitetet) vad som står på spel, bakgrunden till det nuvarande läget och vart landet kan vara på väg. (2023:13epa)

Europeiska ledare ses allt oftare förflytta sig från flygplan till förhandlingar och vidare till fototillfällen. Toppmöten har blivit vardag. Kan politikens allt tätare högnivåmöten ha ett samband med maktförskjutningar? Daniel Tarschys tittar närmare på och ställer frågor kring statskonsten av i dag. (2023:12epa)

EU växer, igen. Inom en snar framtid kan Europeiska unionen ha så många som 35 medlemmar och behöver därför förändras. Mot den bakgrunden har Sieps bett ledande experter att överväga vad de anser att unionen kan eller bör göra för att kunna omfatta fler medlemsstater – för att bli Fit for 35. (2023:2op)

Nära sex miljoner ukrainska flyktingar lever i EU under skydd av det tillfälliga massflyktsdirektivet. Dessa riskerar att hamna i limbo när direktivet löper ut i början av 2025. I denna europapolitiska analys undersöker Meltem Ineli Ciğer, expert på migrationslagstiftning, möjligheterna att undvika detta läge. (2023:11epa)

EU investerar upp till 723 miljarder euro utöver sin ordinarie budget för att stötta ekonomisk återhämtning samt grön och digital omställning. Men hur stora är möjligheterna att utkräva ansvar för hur pengarna används? Inte tillräckligt i dagsläget, menar Maria-Luisa Sánchez-Barrueco i denna rapport. (2023:3)

Krig i Europa, ny kraft i utvidgningsfrågan och en (eventuell) förflyttning av EU:s tyngdpunkt österut. Katarina Engberg undersöker tyska officiella och icke-officiella ståndpunkter kring landets roll i ett nytt geopolitiskt landskap. (2023:10epa)

Svårtolkat, konjunkturförstärkande och orealistiskt. EU:s finanspolitiska regelverk har fått motta mycket kritik genom åren. I april 2023 presenterades ett reformförslag. Denna rapport beskriver problemen med regelverket och undersöker om förslaget möter de efterfrågade förändringarna. (2023:2)

I EU:s fördrag står det att rättsstaten är ett av unionens grundläggande värden. Det är därför viktigt att rättsstaten skyddas. I denna antologi analyserar framstående forskare och praktiker hur EU hanterar problem med att några medlemsstater inte respekterar rättsstaten samt vilka lösningar som står till buds. (2023:1op)

Den ekonomiska utvecklingen i Europa präglas idag av stor osäkerhet och risk för recession i flera EU-länder. I denna rapport förklarar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, vad en recession är och vilka verktyg EU och euroområdet har för att hantera en ny ekonomisk nedgång. (2023:1)

Världsekonomin och den internationella handeln har genomgått stora förändringar sedan murens fall. I denna analys visar Christoph Herrmann, professor i europeisk och internationell ekonomisk rätt, hur EU har svarat på det nya geoekonomiska läget. Han menar att strävan efter ökad autonomi är förståelig men att den samtidigt skapar rättsliga problem. (2023:9epa)