Beslut på EU-nivå har stor påverkan på politiska beslut i Sverige. Trots det för Europapolitiken en undanskymd tillvaro i de organisationer som länkar samman medborgare och beslutsfattare – de svenska riksdagspartierna.

Målet om EU-medlemskap enade tidigare Visegradländerna. I dag riktar de alltmer kritik mot EU, främst när det gäller migration. Bakom enigheten finns dock viktiga skiljelinjer.

I ett europeiskt perspektiv deltar Sveriges riksdag aktivt i EU-samarbetet. Samtidigt har riksdagen hittills avstått från möjligheten att föra en politisk dialog med EU:s institutioner.

I diskussionen om EU:s framtid är en euroreform högt prioriterad. Hur långtgående reformerna blir avgörs i hög grad av den linje Tyskland kommer att driva, men en viktig faktor är också EMU-ländernas olika syn på den ekonomiska och monetära unionen.

Skarpa motsättningar eller avpolitisering? Bilden av svensk EU-politik är ofta motsägelsefull. Att det faktiskt finns en livaktig och sakfrågeinriktad opposition framgår av en analys av EU-nämnden. Frågan är dock om den når väljarna.

På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Denna rapport ger en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot.

Trots positiva trender är det långt kvar till en jämn fördelning mellan kvinnor och män bland valda lokalpolitiker inom EU.

Reformbehov mot svårförenliga positioner – få en snabb överblick inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

Medlemsstaterna bör få ökat finansiellt ansvar för EU:s jordbrukspolitik. Det kan dessutom väga upp intäktsminskningen efter brexit, menar professor Alan Matthews.

Korruption är en utmaning för alla samhällen. En ny kartläggning visar att korruption och svag samhällsstyrning dessutom har nära koppling till de stora socioekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i EU.