Idén om en ”politisk” europeisk kommission har präglat den gångna mandatperioden. I praktiken visade sig ambitionen svår att genomföra, men rollen som en politiskt oberoende institution är inte längre ett alternativ.

Upphovet till debatten om EU:s framtid är de många utmaningar som unionen behöver tackla: globalisering, farhågor kring säkerheten, populismens framväxt, den tekniska utvecklingen, brexit. En underliggande framtidsfråga handlar om legitimitet och demokrati.

Valet till Europaparlamentet i maj präglas av ett nytt politiskt landskap i många EU-länder. De väntade resultaten tyder på instabila majoriteter och kan även förändra dynamiken mellan EU:s institutioner.

Den 28 april går Spanien till val för fjärde gången på åtta år. Som många andra EU-länder utmanas landet av polarisering och ett splittrat partisystem. Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Sieps, sätter det spanska nyvalet i ett europeiskt perspektiv.

Trots brexit och förhandlingar om ett fördjupat EMU har medlemsstaternas relativa inflytande i rådet inte förändrats nämnvärt. Med undantag för Storbritannien behåller länderna sina positioner och Sverige är fortsatt efterfrågat som samarbetspartner. (2019:6epa)

Under de senaste årens kriser har solidaritet inom EU aktualiserats. Begreppet förekommer i en rad artiklar i EU-fördragen, men formuleringarna är vaga och ger främst uttryck för politisk vilja.

Att skära ned på byråkrati är en populär ambition men i grunden missvisande. Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, slår ett slag för en tillgång som är avgörande för EU:s överlevnad och framgång. (Oktober 2019)

På kort tid har EU ökat sin aktivitet på området företagsbeskattning, inte minst genom lagstiftning mot skatteflykt. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda på ytterligare harmonisering. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet. (2019:4epa)

Försoningen mellan Frankrike och Tyskland har varit central för den europeiska integrationen. I dag strävar de båda länderna efter att stärka EU mot bakgrund av förändringar i omvärlden och ökade interna spänningar.

De nationella parlamenten fyller en viktig funktion i EU-samarbetet. I ett jämförande perspektiv har Sveriges riksdag utvecklat en stark roll. Mer offentlig debatt om EU-frågor skulle dock stärka demokratin.