Under våren 2023 innehar Sverige det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Det institutionella och lagstiftande ansvaret axlas i en tid präglad av krig och ekonomisk kris, och av en relativt nytillträdd svensk regering. Louise Bengtsson och Jakob Lewander, forskare respektive utredare vid Sieps, finner trots detta skäl att vänta sig att Sverige kommer att lyckas i rollen som en oberoende medlare och effektiv krishanterare. (2022:19epa)

Energikrisen drabbar EU parallellt med stigande inflation och ökande offentlig skuldsättning. Krisåtgärder på ett område riskerar att förvärra problemen på ett annat. Därför förordar Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, samordnade åtgärder mot de stigande energipriserna, i form av klumpsummor till de hushåll med lägst inkomst. (Oktober 2022)

Efter Rysslands invasion har Ukraina, tillsammans med flera andra länder, knackat allt hårdare på EU:s dörr. EU har svarat med kandidatstatus, men också med alternativa former av partnerskap. Daniel Tarschys, senior rådgivare på Sieps, beskriver bakgrunden till den nyligen inrättade Europeiska politiska gemenskapen (EPG), och undersöker vilka förutsättningar sammanslutningen har att bli varaktig. (Oktober 2022)

Överträdelseärenden i EU-domstolen är inte så enkla för kommissionen att vinna som tidigare forskning antagit. I denna Europapolitiska analys visar Markus Johansson och Olof Larsson, båda forskare vid Göteborgs universitet, att medlemsstaterna opponerar sig mot kommissionen på sätt som tidigare varit okänt, vilket påverkar kommissionens möjligheter att nå framgång. (2022:18epa)

Högern vann en övertygande seger i det italienska valet. Nästa premiärminister blir med säkerhet Giorgia Meloni som företräder partiet Fratelli d’Italia, Italiens bröder. I denna Europapolitiska analys förklarar Giovanni Capoccia, professor i statsvetenskap vid Oxford universitet, vad detta betyder för Italien och EU. (2022:17epa)

EU agerade snabbt och med anmärkningsvärd enighet när Rysslands invasion av Ukraina försatte miljontals människor på flykt. Här finns en rad lärdomar att dra för EU:s framtida asylpolitik, menar forskarna Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieieva i denna Europapolitiska analys. (2022:16epa)

Det svenska alkoholmonopolet vilar på skakig juridisk grund. Det menar Graham Butler, docent i EU-rätt, i denna rapport. EU-domstolens rättspraxis har under senare tid utvecklats på ett sätt som placerar svensk alkoholpolitik i en ny situation, menar han. Skulle förslaget om gårdsförsäljning bli verklighet innebär det en ytterligare EU-rättslig utmaning för Systembolaget. (2022:3)

I höst kommer EU-kommissionen att presentera ett utkast till en ny EU-strategi för global hälsa. Det är ett bra läge för att fördjupa, bredda och konkretisera unionens arbete på området i linje med Agenda 2030. Det menar Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, i denna europapolitiska analys. (2022:15epa)

EU-kommissionen har aviserat ett förslag till EU-lagstiftning om mediefrihet, European Media Freedom Act (EMFA). Förslagets innehåll är ännu inte känt men diskussionerna är redan igång. I detta perspektiv delar Anna Wetter Ryde och Valeriia Varfolomieieva, forskare i juridik respektive forskningsassistent vid Sieps, sin syn på behovet av en utökad europeisk medielagstiftning. (Augusti 2022)

De svenska väljarna är fortfarande djupt skeptiska till att låta Sverige bli en fullvärdig medlem i EU:s ekonomiska och monetära union (EMU). För att ändra denna attityd måste en anslutning till den gemensamma valutan, euron, generera ekonomiskt välstånd. Det skriver Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. (2022:14epa)