Beställningsbara utbildningar

Sieps har regeringens uppdrag att erbjuda EU-utbildningar för anställda inom offentlig sektor. För att öka kunskaperna om förhållandet mellan EU och medlemsstaterna. Det är vår övertygelse att alla som på olika sätt kommer i kontakt med EU i sitt arbete har nytta av att förstå hur de centrala aktörerna på hemmaplan hänger samman med EU:s institutioner och vilka drivkrafter som styr de olika verksamheterna.

I den här utbildningen beskrivs hur EU:s samarbete har vuxit fram och vilka drivkrafter som ligger bakom EU:s integration. Vidare diskuterar vi hur EU fortsätter att utvecklas och hur EU-systemet med dess institutioner och regelverk ser ut idag.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• EU:s historia och integration
• EU:s institutioner och befogenheter,
• beslutsprocessen, hur lagstiftning tas fram,
• EU:s rättsakter och nationell tillämpning av EU-rätten. 
  
  ”Bra komponerad kurs med lagom inslag av gruppdiskussioner.” – medarbetare på Naturvårdsverket februari 2022
                         

Medlemskapet i EU innebär att Sverige ingår i ett sammanlänkat system av beslutsprocesser på olika nivåer. Det kan ibland vara svårt att överblicka när i processen det går att påverka besluten, men också vem som ytterst ansvarar för dem. Under denna utbildning benas huvuddragen i EU:s beslutsprocesser ut och länkas ihop med den svenska beslutsordningen.

Vidare diskuteras grundligt EU:s funktion och EU-samarbetets påverkan på olika svenska förhållanden. Utöver detta ges en överblick av några teorier och perspektiv som används för att förklara integrationsprocessen.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• EU:s beslutsprocess och dess förhållande till den svenska beslutsprocessen,

• EU:s politiska institutioner, deras syfte, funktioner och förhållande till medlemsstaterna,

• EU-domstolens roll i den europeiska integrationen,

• förvaltningen av EU-politiken,

• ­vad som driver den europeiska integrationen.

”För min del så gav den en väldigt bra överblick av de olika institutionernas arbete och processer och en bättre förståelse för kopplingen till svensk lag och svenska institutioner och deras processer kopplat till EU‐frågor. Det känns som att den var anpassad till vår myndighet och vårt arbete på ett väldigt bra sätt. Jag var på Kommissionen ett år och fick där mer av ett ”inifrån perspektiv” av hur alla processer fungerade och tyckte att det var nyttigt att få den stora bilden förklarad så pedagogiskt. Väldigt kunnig och inspirerande kursledare!” – medarbetare på Energimyndigheten april 2022

”Bra att det är två dagar så att kursledarna fick chansen att kolla upp saker från dag ett till dag två. Bra att det finns mycket utrymme till frågor och att dessa uppmuntrades.” – medarbetare på Naturvårdsverket maj 2022

Det finns många offentliganställda som arbetar aktivt med EU, men som inte haft anledning att åka till Bryssel. Denna utbildning erbjuder en möjlighet att besöka EU:s institutioner och få en bättre bild av hur och var institutionerna arbetar.

Under den första utbildningsdagen ges en föreläsning som motsvarar innehållet i kursen Grundläggande EU-kunskap. Under de följande två dagarna görs besök vid EU:s institutioner i Bryssel där deltagarna får träffa tjänstemän och EU-politiker.

Målet med utbildningen är att öka deltagarnas kunskap om:

• EU:s institutioner och funktionssätt,

• hur arbetet i Bryssel rent praktiskt går till,

• vilken roll utsända svenska tjänstemän har,

• hur den svenska EU-samordningen går till.

"Vilken underbar och oerhört inspirerande resa! Så proffsigt planerad och genomförd."
- Chef på Arbetsförmedlingen, december 2022

Utbildningens mål är att öka deltagarnas kunskaper om strategisk kommunikation, interkulturell kommunikation, olika retoriska redskap som kan användas för att lyckas med presentationer inför internationell publik och den egna kommunikationsstilen, dess styrkor och kulturella bakgrund.

Innehåll
• Formella och informella beslutsstrukturer och förhandlingsarenor
• Beteende, språk och kultur
• Argumentationsteknik
• Medspelare och relationer
• Tekniker för att lyckas
• Att bygga effektiva allianser
• Att leda förhandlingar i internationell miljö
• Studie av ett verkligt exempel på en förhandlingssituation i EU och praktisk övning med återkoppling, baserat på en för myndigheten vanlig förhandlingssituation

I juni 2024 kommer EU:s medborgare välja nya företrädare i Europaparlamentet. Den sittande EU-kommissionen kommer avsluta sitt uppdrag under våren och en ny ska utses och tillträda under hösten. Hur arbetar dessa institutioner och vilken roll spelar de i EU:s politiska system och i valet av prioriterade frågor för nästa mandatperiod? Hur påverkar dessa förändringar i institutionerna EU:s kommande lagstiftningsagenda? Går det redan nu att spana kring vilka frågor som kommer att stå högt på EU:s agenda 2024-2029?

Målet med föreläsningen är att öka deltagarnas kunskap om:

• Europaparlamentets arbetssätt, roll i förhållande till övriga institutioner och hur ett nytt Europaparlament formerar sig,
• Vad opinionen visar gällande sammansättningen av det nya Europaparlamentet 2024 – 2029 och vad det kan komma att innebära,
• EU-kommissionens roll i EU-arbetet, hur en ny kommission utses och hur sammansättningen påverkar kommande mandatperiods lagstiftningsagenda, 
• Förändringarna i Europeiska rådet och dess innebörd för samarbetet med övriga institutioner.

I över 20 år har EU arbetat med att utveckla en gemensam politik som gäller gränskontroll, asyl och invandring och som enligt fördragen ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning.

Efter flera år som präglats av oenighet mellan medlemsstater i frågor om mottagande av asylsökande växer nu ett större reformpaket fram,  EU:s ”nya asyl- och migrationspakten”. Samtidigt tittar EU utåt och förstärker sitt samarbete med viktiga ursprungs- och transitländer, i syfte att förbättra styrningen och kontrollen av migrationsflöden. Nya initiativ har också tagits för att hjälpa medlemsstaterna att hitta arbetskraft utanför unionen.

Utbildningen erbjuds som en föreläsning på två timmar inklusive frågestund och diskussion. Med tanke på den gemensamma migrationspolitikens snabba rörlighet uppdateras innehållet löpande för att alltid vara så aktuell som möjligt.

Utbildningens mål är att öka deltagarnas kunskaper om:

• orsaker och grunder för EU:s gemensamma politik och lagstiftning i migrations- och asylfrågor,
• EU:s kompetenser i förhållande till nationella kompetenser i frågor om gränser, migration och asyl,
• centrala migrations- och asylpolitiska utmaningar och problem och vilka lösningar som diskuteras,
• tänkbara konsekvenser av ny EU-lagstiftning inom migrations- och asylpolitiken utifrån olika perspektiv.

EU:s gemensamma budget är unik i relation till andra internationella organisationer. Den finansieras av gemensamma skatter (så kallade egna medel), är i sammanhanget stor och utgifterna beslutas till stor del överstatligt. Den är också unik i förhållande till medlemsstaternas budgetar, då intäkter och utgifter alltid måste balanseras och dess finansiering alltid är tryggad utifrån intäkternas utformning.

Förutom att finansiera EU:s politik och administration, har EU-budgeten även spelat en avgörande roll i fördjupningen av unionens integrationsprocess, genom att möjliggöra förhandlingslösningar bland annat vid fördragsändringar. Den tjänar också i allt högre grad som garant för olika lån till gemensamma initiativ, och dess roll har därmed förändrats i och med senare års kriser. den är på samma gång källa till, eller del av, några av de större konflikterna i EU:s historia.

Under den här föreläsningen går vi bland annat igenom:

• EU-budgetens historia och de överväganden som styr diskussionen om den,
• EU-budgetens roll och betydelse för EU-samarbetet,
• intäkter och utgifter i, samt de beslutsformer som gäller för, EU:s års- och långtidsbudgetar,
• aktuella framtids- och finansieringsfrågor i ljuset av de stora utmaningar unionen står inför.

Hälsofrågorna är i huvudsak medlemsstaternas befogenhet – EU kan endast komplettera, stötta och samordna det som görs på nationell nivå. Ändå har EU:s roll på hälsoområdet ökat markant i samband med covid-19 pandemin. Samtidigt har EU:s aktörskap internationellt också stärkts, inte minst genom den nya strategin för global hälsa som presenterades 2022.

Under en halvdag varvas föreläsning och diskussionsfrågor kring EU:s roll på hälsoområdet i EU:s interna politik men även dess externa relationer, mot bakgrund av covid-19 pandemin som ledde till en rad reformer för att stärka EU:s aktörskap.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• EU som politiskt system och global aktör, särskilt mot bakgrund av pandemin,
• vad EU kan och inte kan göra på hälsoområdet och hur dess rättsliga mandat återspeglas i den externa rollen,
• EU:s stärkta hälsopolitik efter covid-19 - den så kallade ”europeiska hälsounionen”,
• EU:s nya globala hälsostrategi och dess genomförande.

Hur och varför sker delegation? Vilken roll har EU:s medlemsstater då sådana akter antas? Hur kan experter från medlemsstaternas myndigheter utöva inflytande? Och hur kontrollerar EU:s lagstiftare att kommissionen inte överskrider sin befogenhet? Syftet med denna utbildning är att redogöra för systemet och hur det fungerar i praktiken.

EU:s lagar kan behöva uppdateras för att anpassas till utvecklingen inom en viss sektor eller för att genomföras på rätt sätt. EU:s beslutsfattare kan ge kommissionen befogenhet att anta rättsakter för detta syfte.

I utbildningen redogör vi för när kommissionen kan ges sådana befogenheter, hur dessa rättsakter tas fram samt går igenom medlemsstaternas roll och uppdrag i kommittéer eller expertgrupper. Kursen är utformad för dig som representerar Sverige i en genomförandekommitté eller expertgrupp.

Målet är att öka deltagarnas förståelse för:

• systemet för antagande och kontroll av delegerad lagstiftning (genomförande- respektive delegerade akter),

• medlemsstaternas roll och möjlighet att påverka,

• hur rättsläget ser ut på området,

• vad tjänstemän och experter från medlemsstaterna bör tänka på vid deltagande i kommittéer och expertgrupper.

Att EU-rätten är en del av den nationella rätten är idag en realitet som alla offentliganställda måste förhålla sig till, men att förstå EU-systemet är inte alltid enkelt. Denna utbildning vill öka deltagarnas kunskap om bland annat EU:s rättssystem och hur EU-domstolen arbetar.

Genom en ökad förståelse för den EU-rättsliga metoden blir det enklare att resonera kring olika lösningar för hur man exempelvis kan planera en EU-förhandling, införliva en EU-rättsakt eller tolka en nationell regel i ljuset av EU-rätten.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• hur EU:s rättssystem är uppbyggt och fungerar i praktiken,
• vilka rättskällor som används inom EU och hur de förhåller sig till varandra,
• hur EU-domstolen arbetar och vilka tolkningsmetoder den använder,
• hur samspelet mellan nationella domstolar och EU-domstolen fungerar,
• hur tillämpnings- och tolkningsproblem ska lösas i sammanhang där nationell rätt och EU-rätt tillämpas samtidigt, men inte leder till samma resultat,
• vad som kännetecknar ett korrekt genomförande av EU:s regler i den svenska rätten,
• vilket handlingsutrymme som Sverige har vid införlivning av direktiv och komplettering av EU-förordningar.
  
  

"En mycket givande föreläsning som gav mig precis de insikter och kunskaper jag behöver" - medarbetare på Arbetsmiljöverket januari 2023

"Bra balans i innehållet inom detta omfattande ämne. Väl anpassat till det behov jag har professionellt." - medarbetare på Arbetsmiljöverket januari 2023

Denna kurs vänder sig till offentliganställda som arbetar med ekonomiskt bidrag och som behöver förstå principerna bakom EU:s statsstödsregler.

Många offentliganställda arbetar med att ge ekonomiskt stöd, exempelvis i form av olika bidrag och skattelättnader. EU:s regler om statligt stöd har vuxit fram under lång tid vilket gör att de kan uppfattas som snåriga.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• hur EU:s regler om statligt stöd är utformade och tillämpas i praktiken
• vilka offentliga åtgärder som kan anses utgöra statligt stöd enligt EU-rätten
• vilka stödåtgärder som är anmälningspliktiga enligt EU-rätten
• hur förfarandet för anmälan av statliga stödåtgärder går till
• vilket utrymme som finns för att ge stöd i enlighet med gällande gruppundantag och andra undantag
• vad som händer och krävs om det upptäcks att olagligt stöd har betalats ut
• vad som avses med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (allmännyttiga samhällstjänster)
• vilka särskilda möjligheter som finns för att säkerställa tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

Denna utbildnings riktar sig till dig som deltar eller ska delta i förhandlingar inom EU och vill förbättra din förståelse för EU-förhandlingar och öka dina kunskaper om kommunikationens betydelse i förhandlingar.

I utbildningen tas upp hur förhandlingar i rådet genomförs, vikten av interkulturell kommunikation och en simulering, ett förhandlingsspel, av en förhandling i ministerrådet genomförs. Utbildningen diskuterar också framgångsfaktorer i förhandlingar såväl på EU-nivå som på internationell nivå.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• hur EU-förhandlingar går till i Europeiska unionens råd (ministerrådet),

• hur man kan/bör agera i en EU-förhandling i rådet eller annan internationell förhandling - för att vara framgångsrik,

• vad som gör en förhandling framgångsrik,

• kommunikationens betydelse i EU-förhandlingen.

Kursen ges på engelska. 

"You opened my eyes to a “whole new world” I didn’t know existed and even less had an idea of how to handle. All that with fun, energy and concrete tools for their future professional lives" 
- official at Vinnova, december 2022

Under denna utbildning belyses de nationella parlamentens roll vid kontrollen av EU och hur den så kallade subsidiaritetsprövningen samordnas i Sverige.

Subsidiaritetsprincipen syftar till att motverka att EU vidtar åtgärder som lika gärna kan vidtas på medlemsstatsnivå. Principen fyller därför en viktig roll i att kontrollera hur EU:s makt används. 

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• vilken roll de nationella parlamenten har i kontrollen av EU,
• hur det går att påverka besluten inom EU genom subsidiaritetsprincipen,
• hur den svenska riksdagen har valt att förhålla sig till subsidiaritetsprövningen.

Denna kurs syftar till att öka deltagarnas kunskaper i juridisk engelska och att ge dem förståelse för vilken betydelse rätt vokabulär i EU-förhandlingen kan ha för resultatet.

Även om de flesta svenska tjänstemän talar god engelska ska betydelsen av ett korrekt språkbruk i EU-förhandlingar inte underskattas. 

Utbildningen består av både teoretiska och praktiska delar. Under den praktiska övningen får deltagarna arbeta aktivt med att uppnå förhandlingsresultat.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om:

• de olika delarna av EU:s rättsakter, exempelvis skillnaden mellan skäl och materiell bestämmelse,
• hur man identifierar inbördes olika betydelser i rättsliga texter,
• hur man identifierar de element som gör att rättsliga texter får den tilltänkta effekten,
• hur man tolkar och författar rättsliga bestämmelser på engelska på ett tydligt och konsekvent sätt,
• vikten av att avlägsna tvetydigheter i rättsliga texter som kan orsaka problem i tolkning och översättning.

Kursen ges på engelska.

"This training should be compulsory for all those involved in EU legislation" 

"The best training I have attended in preparation for the Swedish EU Presidency"

-officials at the Swedish governmental office

I syfte att stärka det svenska EU-arbetet erbjuds ett seminarium om myndigheternas roll i EU-arbetet.

Myndigheter har en central roll i EU-arbetet. Det handlar såväl om genomförandet av EU:s lagstiftning som EU:s lagstiftningsarbete i stort. Den svenska förvaltningsmodellen är unik i ett europeiskt perspektiv och medför därför ett antal utmaningar vad gäller roller och ansvar.

Frågor som kommer att tas upp är bland annat följande:

• EU:s funktionssätt, 

• rollfördelningen i EU-arbetet mellan regeringen och myndigheterna, 

• framgångsfaktorer i förhandlingsarbete, 

• myndigheternas roll, 

• delaktighetsfrågor,, 

• trendspaning om EU:s utveckling.