Subsidiaritetsprincipen - politisk granskning eller juridisk kontroll? (2003:4)
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993.
Principen antyds på flera ställen i EU-fördraget men kom ändå främst att uppfattas som en juridisk princip, eftersom den kom till tydligast uttryck i EG-fördraget och därmed underställdes EG-domstolens behörighet.
Principens rättsliga karaktär förstärktes ytterligare då de politiska överenskommelserna om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna integrerades i ett särskilt protokoll till EG-fördraget som trädde ikraft i maj 1999. I EG-domstolens rättspraxis har subsidiaritetsprincipen används för att utföra en begränsad form av juridisk kontroll av hur EU-institutionerna använder sin kompetens.
EG-domstolen är medveten om att subsidiaritetsprövningen i stor utsträckning innefattar politiska lämplighetsfrågor och undviker därför att sätta sig i de politiska institutionernas ställe. I den här rapporten analyseras detta mot bakgrund av den då pågående debatten i konventet om Europas framtid.
Rapporten presenterades vid seminariet Framtidskonventet och befogenhetsfördelningen och ingår i forskningsprojektet Strategi 2004.