Svensk livsmedelspolitik i EU - styrning och kontroll (2008:10)
Under 1990-talet uppkom en mängd kriser på livsmedelsområdet i Europa, bland annat galna ko-sjukan. Detta fick till följd att EU:s livsmedelspolitik genomgick en genomgripande översyn.
Livsmedelspolitiken hade dessförinnan varit fragmenterad och oprioriterad. Översynen ledde till att livsmedelssäkerhet och konsumentskydd blev mål i sig och att en ny kommitologikommitté för livsmedelsfrågor sattes upp. Därtill inrättades en ny EUmyndighet för livsmedelssäkerhet. Dessa EU-organ samverkar i stor utsträckning med de behöriga livsmedelsmyndigheterna i medlemsstaterna.
Den svenska förvaltningsmodellen utmärker sig genom att ha stora, resursstarka och i viss mån självständiga förvaltningsmyndigheter samt ett förhållandevis litet regeringskansli. Allt sedan Sveriges inträde i EU har det diskuterats om denna förvaltningsmodell är ändamålsenligt utformad för Sveriges deltagande i EU.
I denna rapport undersöks hur den nya administrativa organisationen inom EU:s livsmedelspolitik påverkar svenska aktörers handlingsutrymme vid antagande och genomförande av EU:s politik inom livsmedelsområdet. Rapporten belyser frågeställningar knutna till regeringens styrning av Livsmedelsverket när verket agerar på europeisk nivå. Har regeringen tillräckliga instrument för att utöva kontroll av myndighetens verksamhet? Går myndighetens aktiviteter över till att påverka inriktningen på politiken?
Rapporten presenterades vid seminariet Utvecklingen av EU:s livsmedelspolitik: från fri rörlighet till folkhälsa och ingår i forskningsprojektet EU:s livsmedelspolitik.