Europaparlamentsvalet 2019 – Sverige går sin egen väg
Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa)
När 2019 års val till Europaparlamentet ägde rum i Sverige låg riksdagsvalet och regeringsbildningen inte långt tillbaka i tiden. Mot den bakgrunden borde statsvetenskapens mest kända teori om val till olika politiska nivåer – teorin om andra rangens val – förutsäga vissa resultat. Ett av dem är lägre valdeltagande.
Så blev inte fallet. Tvärtom blev valdeltagandet det högsta någonsin för ett svenskt Europaparlamentsval (55,3 procent).
I en eftervalsanalys diskuterar statsvetaren Linda Berg detta och fler resultat i det svenska Europaparlamentsvalet 2019. Det svenska utfallet ställs i förhållande till forskning om väljarbeteenden men också till det generella mönstret i Europa.
Författaren jämför även valet 2019 med EU-valet 2014. En skillnad är ett större intresse för EU:s framtid än för specifika sakfrågor.
Jämfört med 2014 syns vidare större skillnader mellan kvinnor och män, men också när det gäller ålder, utbildning och bostadsort. I kombination med ett ojämnt fördelat valdeltagande över landet tycks resultatet peka på ökad polarisering – en tendens som enligt författaren bör tas på allvar.