När folkhälsa ställs mot den inre marknaden – coronakrisen utmanar EU

I coronakrisen har flera medlemsländer vidtagit exceptionella åtgärder för att få bukt med spridningen av viruset. Flera åtgärder har fått långtgående konsekvenser, inte bara i de egna länderna utan också i andra medlemsstater. Exempelvis har varukedjor brutits, vilket har lett till att industrier har blivit stående och arbetstagare förlorat jobben. Enskilda länders exportrestriktioner har även begränsat tillgången till nödutrustning, inklusive sjukvårdsmaterial.

I den här Europapolitiska analysen diskuterar Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, denna situation med utgångspunkt i ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna och EU-nivån.

Att medlemsländerna ansvarar för folkhälsan och EU för den inre marknaden har enligt författaren skapat oklara gränser som riskerar att fördjupa nästa folkhälsokris. Medlemsstaterna behöver därför överväga att ge EU ett mer formellt mandat att fatta beslut under en pandemi och liknande kriser. Risken är annars att framtida nationella åtgärder skadar såväl gemensamma intressen som demokratin.