Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen
Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström. (2020:3)
Inför Sveriges EU-inträde fanns det en tro på att medlemskapet inte skulle påverka den svenska förvaltningsmodellen i någon större utsträckning. Men redan efter några år stod det klart att EU hade fått stor betydelse för svensk förvaltning: mycket tid ägnades åt EU-relaterade frågor och utbytena med samhället var omfattande på området.
Politikerna var också involverade i en utsträckning som avvek från mönstret i de övriga nordiska länderna. Aktivitetsnivån var hög.
Detta framkom i en studie som forskarna Bengt Jacobsson och Göran Sundström genomförde tio år efter EU-inträdet. Nu – 15 år senare – har de replikerat studien.
Förändringarna är inte dramatiska: EU är fortfarande lika viktigt som tidigare, särskilt för vissa sektorer, och innehållet i EU-arbetet är stabilt. Förvaltningen har däremot blivit mer passiv och tar färre initiativ. Kontakterna med politikerna har blivit mer formella och präglas av ökat avstånd, och kontakterna med andra aktörer i samhället har minskat. Den hyperaktivitet som kännetecknade de inledande årens medlemskap har lagt sig.
Slutsatsen är att förvaltningen har blivit mer reaktiv, byråkratisk och sluten. Enligt författarna kan det tolkas som att den första intensiva perioden har efterträtts av en period där EU-arbetet har blivit vardag: förvaltningen agerar mer selektivt, har blivit skickligare på att samordna EU-frågor och är mer nöjd med hur samordningen fungerar.
Frågan är dock, skriver författarna, om den utvecklingen har gått ut över relationerna till samhället i övrigt när det gäller EU-frågor.
Bengt Jacobsson är professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, och Göran Sundström är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Sieps publicerar under 2020 en serie rapporter som granskar såväl rättsliga som politiska och ekonomiska aspekter av medlemskapet. Fokus ligger på områden där det ännu i stor utsträckning saknas forskning. Med detta första bidrag i serien om Sverige efter 25 år i EU är det Sieps förhoppning att öka kunskapen om hur EU-medlemskapet har påverkat centrala delar av den svenska statsförvaltningen.