Sverige i EU efter 25 år – jordbruket och livsmedelsindustrin

Sveriges EU-medlemskap innebar en politisk omställning och helt nya förutsättningar för jordbruket och livsmedelsindustrin. Före EU-inträdet hade Sverige en annorlunda politik än EU, med betoning på strukturomvandling och en tydlig gränsdragning mellan jordbruks- och socialpolitik. Medlemskapet föregicks dessutom av en radikal jordbrukspolitisk reform som följde andra principer än politiken i dåvarande EG.

I den här rapporten analyserar Ewa Rabinowicz, professor emerita i jordbruksekonomi vid SLU, EU-medlemskapets effekter med hjälp av ett kontrafaktiskt scenario. Analysen går inte ut på att identifiera den bästa jordbrukspolitik som Sverige skulle ha kunnat föra om landet hade stannat utanför, utan vilken nationell politik som Sverige troligtvis hade fört.

I rapporten beskriver hon viktiga förändringar efter EU-inträdet, bland annat följande:

• Vegetabilieproduktionen har ökat medan animalieproduktionen i stort sett är oförändrad.

• Såväl exporten som importen i jordbrukssektorn har ökat kraftigt.

• Produktiviteten i jordbruket har ökat men främst genom att arbetskraft har lämnat sektorn.

• Priserna på jordbruksmark har sjudubblats och arrendeavgifterna fördubblats, vilket har gynnat markägarna.

• Livsmedelspriserna har närmat sig den genomsnittliga prisnivån i EU.

• Det utländska ägandet har ökat.

• Utgifterna för jordbruket i statsbudgeten har ökat kraftigt.

Enligt författaren är det osannolikt att svenskt jordbruk skulle ha subventionerats lika mycket utan EU-medlemskapet. Det som främst hade uteblivit är de stöd som i första hand fungerar som inkomsttransfereringar. Priserna för exempelvis kött, ägg och mjölkprodukter hade dock varit högre och resursanvändningen hade inte haft lika hög effektivitet. Däremot hade satsningarna på landsbygdens utveckling och miljön organiserats effektivare. Den samlade slutsatsen är att Sverige på egen hand hade haft möjlighet att föra en effektivare politik och att EU-medlemskapet har haft en negativ samhällsekonomisk påverkan.

Ewa Rabinowicz är professor emerita i jordbruksekonomi vid SLU och knuten till AgriFood, en samarbetsplattform mellan SLU och Lunds universitet.

Sieps publicerar under 2020 en serie rapporter som granskar såväl rättsliga som politiska och ekonomiska aspekter av medlemskapet. Fokus ligger på områden där det ännu i stor utsträckning saknas forskning. Med detta fjärde bidrag i serien om Sverige efter 25 år i EU är det Sieps förhoppning att öka kunskapen om hur EU-medlemskapet har påverkat jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige.