Germany goes to the polls: how will its EU policies change?

Tysklands roll i EU är viktigare än någonsin, inte minst i Europeiska rådet vars inflytande har ökat under de senaste årens kriser. Inför det tyska valet till Förbundsdagen är det mycket svårt att förutse vilka partier som kommer att bilda regering, liksom vem som kommer att bli förbundskansler och sitta i rådet. Det enda som är säkert är att Angela Merkel kliver av posten efter 16 år.

I denna europapolitiska analys beskriver Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, regeringsbildningsprocessen och troliga EU-politiska konsekvenser av de möjliga valresultaten.

Vilka vallöften ger de tyska partierna i termer av EU-politik? Förutom Alternativ för Tyskland, och i någon mån Vänstern, förordar partierna kontinuitet snarare än uppbrott. Men det finns viktiga skillnader i hur de närmar sig EU-frågor som framtidskonferensen, försvarsintegration och den ekonomiska politik som ska ta vid efter coronakrisen.

Inget parti kommer att regera på egen hand, och det finns fem tänkbara koalitioner på nationell nivå. Inställningen till EU kommer därför att handla om kompromisser. Åtminstone ett stort parti kommer att hamna i opposition, och i det läget skulle dess EU-politik kunna radikaliseras. Om CDU/CSU går i opposition innebär det att inget av de fem största EU-länderna (Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Polen) har en regeringschef som tillhör EPP, det kristdemokratiska Europeiska folkpartiet.

En ny kansler – och frånvaron av den gamla – kommer att innebära stor förändring. Hon eller han förväntas leda och nå konsensus i Bryssel men kommer sannolikt att fokusera på inrikespolitik under ämbetets första månader. Detta kan skapa ett maktvakuum som blir särskilt påtagligt för EU:s geopolitiska ställning.