Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip?
Rättsstaten har under en längre tid urholkats i flera EU-medlemsstater och utvecklingen tycks inte vara på väg att vända. Unionens senaste verktyg är att stoppa utbetalningar från EU:s budget till en medlemsstat som inte respekterar rättsstatsprincipen. Om det kommer att fungera är osäkert men samtidigt står allt hopp till denna så kallade villkorsmekanism. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (2021:9epa)
I december 2020 antog EU en mekanism som gör att utbetalningar från unionsbudgeten kan stoppas om en medlemsstat inte efterlever rättsstatsprincipen: utbetalningar från EU ska villkoras.
I denna Europapolitiska analys beskriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, vägen fram till beslutet och framhåller att processen kantades av svårigheter. Bland annat antog Europeiska rådet slutsatser som innebär att EU:s stats- och regeringschefer på flera sätt ändrade villkorsmekanismens funktion – trots att Europeiska rådet inte har någon sådan roll enligt EU:s fördrag. Ändringarna kan också sägas ha accepterats av Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Enligt författaren finns det risker med detta: att Europeiska rådet överskrider sin befogenhet innebär att den institutionella balansen rubbas och ökar risken för att samma sak händer när EU måste hantera svåra situationer i framtiden.
Trots att villkorsmekanismen nu är på plats är det dessutom högst osäkert när den kan börja tillämpas och om den kommer att fungera. Samtidigt betonar författaren att EU hittills har misslyckats med att skydda rättsstatsprincipen, en princip som är helt avgörande för att EU:s medlemsstater ska kunna samarbeta. Hoppet står därför till att det ska kosta att inte ha en fungerande rättsstat.