Alcoholic Goods and Sweden. The EU Law of Private Imports, Retail Sale, and State Monopolies

Författare: Butler Graham

Det svenska alkoholmonopolet vilar på skakig juridisk grund. Det menar Graham Butler, docent i EU-rätt, i denna rapport. EU-domstolens rättspraxis har under senare tid utvecklats på ett sätt som placerar svensk alkoholpolitik i en ny situation, menar han. Skulle förslaget om gårdsförsäljning bli verklighet innebär det en ytterligare EU-rättslig utmaning för Systembolaget. (2022:3)

I samband med Sveriges inträde i EU 1995 väcktes frågor kring Systembolagets ställning på den inre marknaden. Den fria rörligheten – en grundpelare för EU:s integration – sätter statliga monopol i direkt konflikt med EU:s fördrag.

I Sverige, där alkoholmonopolet är kulturellt och politiskt djupt förankrat, har frågan om Systembolagets framtid varit särskilt kontroversiell. 1997 avgjorde EU-domstolen frågan till Systembolagets fördel, i och med domen i Franzén-målet. Domen blev en milstolpe för den EU-rättsliga ramen kring statliga monopol och utgör än idag den EU-rättsliga grund som alkoholmonopolet vilar på.

EU-domstolens rättspraxis har dock utvecklats sedan 1990-talet, liksom Systembolagets verksamhet och den svenska alkoholpolitiken. I den här rapporten diskuterar Graham Butler, docent i EU-rätt vid Århus universitet, om Franzén-domen fortfarande är ett stabilt fundament för Systembolagets position på den inre marknaden. Författaren kommer fram till att så inte är fallet.

Butler beskriver hur EU-domstolens rättspraxis har förändrats sedan Franzén-målet. Domen vilade på att det var av allmänintresse att behålla det svenska alkoholmonopolet. Numera lägger dock domstolen större vikt vid den allmänna bestämmelsen om fri rörlighet för varor. Dessutom har allmänintresset urvattnats i Sverige både genom möjligheten för privatpersoner att beställa alkohol från andra EU-länder och den gradvisa liberaliseringen av Systembolagets verksamhet. Alkohol är idag mer lättillgängligt än det var vid Sveriges tillträde till EU.

Denna utveckling leder författaren till slutsatsen att Sveriges försäljningsmonopol för alkohol vilar på lös grund. Om EU-domstolen konfronteras med frågan om Systembolagets förenlighet med EU-fördragen idag är författaren tveksam till att utfallet skulle bli detsamma som för 25 år sedan. Dessutom ökar risken för att en sådan bedömning blir aktuell om förslaget till småskalig gårdsförsäljning går igenom och därmed öppnar upp för alkoholförsäljning utanför monopolet.