The Next Presidency of the Council of the EU: what to expect when Sweden takes over

Författare: Bengtsson Louise, Lewander Jakob

Vid årsskiftet tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Det institutionella och lagstiftande ansvaret axlas i en tid präglad av krig och ekonomisk kris, och av en relativt nytillträdd svensk regering. Louise Bengtsson och Jakob Lewander, forskare respektive utredare vid Sieps, finner trots detta skäl att vänta sig att Sverige kommer att lyckas i rollen som en oberoende medlare och effektiv krishanterare. (2022:19epa)

Sverige inleder snart sitt tredje EU-ordförandeskap och är nu erfaret i rollen och kan sägas ha satt sin prägel inom flera politikområden sedan landet blev medlem i unionen 1995. Som ordförande kommer Sverige att leda omkring 2 000 möten, främst i Bryssel, representera medlemsstaterna i förhandlingar med kommissionen och Europaparlamentet samt i viss utsträckning föra fram egna politiska prioriteringar.

Ordförandeskapsprogrammet inklusive planeringen av arbetet i rådet presenteras i december, men det är sannolikt att tonvikten bland annat kommer att ligga på säkerhet och EU:s roll i världen, klimatomställningen samt konkurrenskraft och den inre marknaden. Möjligheten för ordförandeskapet att sätta snarare än att bara forma agendan har emellertid minskat sedan 2009 då Sverige senast innehade rollen. 2023 års ordförandeskap infaller också under slutet av EU-kommissionens och Europaparlamentets nuvarande mandat, vilket innebär att agendan är späckad med akter som ska slutförhandlas. Detta begränsar utrymmet för egna initiativ. De senaste ordförandeskapen har också tvingats koordinera medlemsstaternas respons i förhållande till externa chocker och kriser, och Sveriges ordförandeskap lär inte bli annorlunda på den punkten givet det pågående kriget i Ukraina.

Denna Europapolitiska analys är den första av flera planerade publikationer från Sieps som behandlar det svenska ordförandeskapet. Författarna Louise Bengtsson och Jakob Lewander, forskare respektive utredare i statsvetenskap vid Sieps, beskriver här dess institutionella förutsättningar tillsammans med det inrikespolitiska sammanhanget och läget i Europa. Exempelvis måste den nya regeringen snabbt sätta sig in i en rad politikområden och de positioner som intas av andra medlemsstater, kommissionen och EU-parlamentet. Bland akterna finns en del som kan skapa kontrovers på hemmaplan.

Till regeringens hjälp finns Sveriges långa tradition av konsensus kring EU-politiken, och en kunnig och kompetent tjänstemannakår. Mot denna bakgrund kan man vänta sig ett effektivt och professionellt svenskt ordförandeskap som för EU:s gemensamma agenda framåt, trots det oroliga omvärldsläget och överhängande kriserna.