Reformen av EU:s finanspolitiska regelverk: innehållet, bakgrunden och den akademiska diskussionen

Författare: Eriksson Jonas

Svårtolkat, konjunkturförstärkande och orealistiskt. EU:s finanspolitiska regelverk har fått motta mycket kritik genom åren. I april 2023 presenterades ett reformförslag. Denna rapport beskriver problemen med regelverket och undersöker om förslaget möter de efterfrågade förändringarna. (2023:2)

EU:s finanspolitiska regelverk utformades i samband med att euron infördes som gemensam valuta, men gäller även länder som inte infört euron. Reglerna syftar till finanspolitisk disciplin – att sätta gränser för budgetunderskott och statsskulder. Sedan reglerna infördes har de reformerats och justerats flera gånger, och de har blivit allt mer komplicerade. Reglerna har även kritiserats för att vara orealistiska, att de förstärker konjunkturcykler och att de kan tolkas godtyckligt. För att råda bot på detta föreligger nu ett nytt reformförslag.

I denna rapport beskriver Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, hur EU:s finanspolitiska regelverk ser ut, hur det har reformerats genom åren, vad det senaste reformförslaget innehåller samt varför det anses nödvändigt. Författaren gör en genomgång av den akademiska diskussionen om regelverket som har förts både innan och efter reformförslaget.

De föreslagna förändringarna är omfattande, även om de fördragsfästa reglerna för budgetunderskott och statsskulder ligger fast. Om reformförslaget blir verklighet skulle det bland annat innebära

  • Att större hänsyn tas till medlemsländernas förutsättningar och att det nationella ägarskapet av budgetprocesserna ökar.

  • Att reglerna förenklas.

  • Att fokus hamnar på underskottens och statsskuldernas utveckling och risker över tid.

Vidare ska medlemsstater etablera så kallade medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer i samråd med kommissionen. De länder som inte uppfyller de finanspolitiska målen ska lägga upp dessa planer så att underskotten minskas. Förslaget lämnar också utrymme för offentliga investeringar och reformer i skuldtyngda medlemsstaters anpassning av budgetunderskotten.

Författaren finner att reformförslaget i stora delar är i linje med vad som efterfrågats i den akademiska diskussionen om EU:s framtida finanspolitik. Dock går flera studier längre i sina reformförslag, exempelvis genom att påtala behovet av en gemensam finanspolitisk kapacitet i EU.